Imâm Shams-ud-Dîn bin Qayyim-il-Djawziyyah (d. 751)

Ighâthat-ul-Lahfân (1/156)

Tro inte – du som har begåvats med rättelse efter Allâhs raka väg – att förbud mot gravdyrkan, gravar gjorda till böneplatser, moskébygge på gravar, stearinljus på gravar, resor till gravar, eder tillägnade gravar, vidrörning av gravar, kyssning av gravar och grusning av pannor från gruset vid gravar, är respektlöst eller nedvärderande mot de begravda, i motsats till vad avgudadyrkarna och de vilsna tror. Det är snarare ett sätt att ära dem, högakta dem, respektera dem, följa det som de själva älskade och undvika det som de själva hatade. Vid Allâh är du deras bundsförvant. Det är du som älskar dem. Det är du som stödjer deras metod och väg. Det är du som rättar dig efter deras vägledning och metodik. Samtidigt trotsar ingen dem som dessa avgudadyrkare. Ingen är så långt borta från deras vägledning som de. Ingen rättar sig efter dem så lite som de. Precis som nasaréerna i förhållande till Messias (´alayhis-salâm), judarna i förhållande till Mûsâ (´alayhis-salâm) och Râfidhah i förhållande till ´Alî (radhiya Allâhu ´anh). De sanningsenliga är närmare de sanningsenliga än de osanningsenliga. De troende, männen såväl som kvinnorna, är varandras vänner och fasta stöd, och hycklarna, männen såväl som kvinnorna, är varandras vänner och fasta stöd.