Imâm Zayn-ud-Dîn bin Radjab al-Hanbalî (d. 795)

Bayân Fadhl ´Ilm-is-Salaf ´alâ ´Ilm-il-Khalaf, sid. 50-54

Alla kunskaper som uppstått efter följeslagarnas epok och betraktas som vetenskaper av deras anhängare i den bemärkelse att den som inte kan dem är ignorant eller vilsen, är ingenting annat än innovationer och förbjudna nyheter. Exempel på sådana företeelser är Mu´tazilahs teorier om ödet och jämförelser med Allâh. I övrigt är det förbjudet att spekulera i ödet. Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) berättade att Allâhs Sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Detta samfunds tillstånd kommer att förbli upprätt så länge det inte talar om barn och ödet.”1

Rapporterad av Ibn Hibbân och al-Hâkim. Den har också rapporterats som en följeslagares utsago, något vissa anser stämma bättre.

al-Bayhaqî återberättade Ibn Mas´ûd (radhiya Allâhu ´anh) som berättade att Allâhs Sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Om mina följeslagare kommer på tal, ska ni stiga åt sidan. Och om stjärnorna kommer på tal, ska ni stiga åt sidan.”

Den har rapporterats från flera håll och deras berättarkedjor kan diskuteras.

Det rapporteras att Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade till Maymûn bin Mihrân:

”Akta dig för att titta på stjärnor, ty de leder till spådom. Akta dig för ödet, ty det leder till kätteri. Akta dig för att förtala någon av Muhammads (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare, ty då kastar Allâh dig i Elden med ansiktet före.”

Abû Nu´aym rapporterade ovanstående rapportering som Profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord, vilket inte är autentiskt.

Spekulationer i ödet är förbjudna på grund av flera orsaker:

1 – Man konfronterar Qur’ân-verser mot varandra så att både den som bekräftar ödet och den som negerar ödet hamnar i dispyt. Det hände en gång på Profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tid, varpå han blev arg och förbjöd sakfrågan. Sådana företeelser hör till förbjuden oenighet och dispyt kring Qur’ânen.

2 – Antingen bekräftar man eller också negerar man ödet rationalistiskt. Exempel på ett rationalistiskt tankesätt är Qadariyyahs påstående:

”Allâh är orättvis om Han straffar för något som Han redan har bestämt och beslutat.”

Eller deras antagonisters påstående:

”Allâh har påtvingat slavarna deras handlingar.”

3 – Man spekulerar i ödets hemlighet, vilket har förbjudits av ´Alî och andra från Salaf. Slavarna kan aldrig uppnå kunskap om ödets realia.