Imâm Muwaffaq-ud-Dîn bin Qudâmah al-Maqdisî (d. 620)
al-Mughnî (4/445-446)

al-Khiraqî sade:

“”Dessutom är det rekommenderat att fasta de Vita dagarna som Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) manade till. De är den trettonde, fjortonde och femtonde av varje månad.””

Som helhet är det rekommenderat att fasta tre dagar av varje månad. Vi känner inte till att det finns någon meningsskiljaktighet i frågan. Abû Hurayrah sade:

”Min förtrogne vän (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befallde mig tre saker: fasta tre dagar av varje månad, be två Raka´ât på förmiddagen och be Witr innan jag lägger mig.”1

´Abdullâh bin ´Amr berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

““Fasta tre dagar av varje månad. Belöningen är tiofaldig och det är som att ha fastat ett helt år.””

Rapporterad av al-Bukhârî och Muslim.

Det är rekommenderat att dessa tre dagar äger rum den trettonde, fjortonde och femtonde av varje [muslimsk] månad. Abû Dharr rapporterade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

““Abû Dharr! Om du skall fasta dagar av en månad, skall du fasta den trettonde, fjortonde och femtonde.””

Rapporterad av at-Tirmidhî som sade:

““Hadîthen är god (Hasan).””

an-Nasâ’î rapporterade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till en beduin:

““Ät!”” Då sade beduinen: “”Jag fastar.”” Profeten frågade: ““Vad fastar du?”” Han sade: ““Tre dagar av varje månad.”” Då sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ““Om du skall fasta, fasta då de Vita dagarna; den trettonde, fjortonde och femtonde.””

Milhân al-Qaysî sade:

““Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brukade befalla oss att fasta de Vita [dagarna]; den trettonde, fjortonde och femtonde. Han sade: “De är som ett år.””

Rapporterad av Abû Dâwûd.

De kallas för de Vita dagarna för att deras nätter är upplysta av fullmånen. Det har också sagts att anledningen är att Allâh förlät Âdam på den här dagen och renade hans bok av handlingar. Detta nämndes av Abûl-Hasan at-Tamîmî.

1al-Bukhârî (1178), Muslim (721), at-Tirmidhî (760), an-Nasâ’î (1677), Abû Dâwûd (1433) och Ahmad (7098, 7140 och 7409).