Villkor att gifta sig med en kysk kvinna och man

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

الزَّانِي لَا يَنكِحُ إلَّا زَانِيَةً أَوْ مُشْرِكَةً وَالزَّانِيَةُ لَا يَنكِحُهَا إِلَّا زَانٍ أَوْ مُشْرِكٌ وَحُرِّمَ ذَلِكَ عَلَى الْمُؤْمِنِينَ

”Äktenskapsbrytaren tar inte någon annan än en äktenskapsbryterska eller en kvinna som dyrkar avgudar till hustru och ingen tar en äktenskapsbryterska till hustru utom en äktenskapsbrytare eller en avgudadyrkare. Sådana [förbindelser] är förbjudna för de troende.”1

Versen betyder – och Allâh vet bättre – att mannen är befalld att gifta sig med en kysk kvinna. Han får endast gifta sig med kvinnan om hon är det, vilket Allâh nämner i kapitlen ”an-Nisâ’” och ”al-Mâ’idah”. En dom som är förknippad med ett villkor upphör om villkoret upphör. Det är endast tillåtet att gifta sig med kvinnan om hon är kysk; om kyskheten inte finns är det inte heller tillåtet att gifta sig med henne. Alltså är mannen antingen en person som underordnar sig Allâhs lag och föreskrift som Han har föreskrivit via Sitt sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) eller också gör han inte det.

Så om han inte underordnar sig det, så är han en avgudadyrkare som endast behagas av att gifta sig med en avgudadyrkare som sig själv.

Och om han underordnar sig det men väljer att opponera sig det och gifta sig med någon som är förbjuden för honom, så är giftermålet inte giltigt. I så fall är han en äktenskapsbrytare. Därmed klargörs betydelsen av Allâhs ord:

الزَّانِي لَا يَنكِحُ إلَّا زَانِيَةً أَوْ مُشْرِكَةً

”Äktenskapsbrytaren tar inte någon annan än en äktenskapsbryterska eller en kvinna som dyrkar avgudar till hustru…”

Detsamma gäller kvinnan.

124:3