Vill inte bli sedd som palestinier

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (1079)

När jag var i Storbritannien fick jag reda på att det fanns en muslimsk kallare i en stad belägen drygt 120 kilometer från London. Han var indier eller pakistanier. Jag fick reda på att han tillhörde al-Mawdûdîs grupp. Det var Ramadhân. Ärligt talat kände jag mig bekväm med honom. Jag gillade hans uppförande; skäggbeklädd muslim som talade arabiska med en brytning som alla icke-araber – inklusive mig själv – har. Jag kände hur lika barn leka bäst. När jag såg hans slips frågade jag honom hur det kommer sig att en muslim med ett islamiskt yttre kunde ha något sådant på sig. Medan vi satt ned för att bryta fasta, tog mannen av sig sin slips och kastade bort den. Jag blev glad över hans snabba mottagelse, men blev snabbt lika ledsen när han sade att engelsmän ser ned på palestinier som vanligtvis har uppknäppta kragar och inga slipsar, och att han gick omkring i slips för att inte bli bemött som palestinier och för att bli respekterad av dem. Om han ändå aldrig sagt det där, sade jag till honom.

Mannen var påverkad. Han var dessutom kallare. Han tog på sig slips bara för att britterna inte skulle se på honom liksom de ser på hans muslimska bröder palestinierna. Miljön påverkar. Såsom materiell miljö påverkar hälsan – på gott och ont – påverkar också den immateriella miljön. Alla vet att den immateriella påverkan är farligare då den inte går att undkomma liksom det går att undkomma fysiska sjukdomar. Varje gång någon ringer till mig från Storbritannien, Tyskland, Holland och så vidare, frågar jag dem hur de kan leva i ett land som präglas av synd, oanständighet, otukt, avklädnad, böjbarhet och förnedring. Bara en av dessa punkter räcker för att det islamiska landet ska priortieras trots dess omnämnda brister. Det präglas ändå inte av den ondska, synd och oanständighet som finns i de andra länderna. Därför ber vi dessa människor att sluta filosofera och att underkasta sig sin Herres föreskrift för att uppnå – om Allâh vill – lycka i de båda liven.