Yahyâ bin Yahyâ at-Taymî, Dja´far bin ´Abdillâh och andra sade:

”En man kom till Mâlik bin Anas och sade: ”Abû ´Abdillâh:

الرَّحْمَنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَى

”Den Nåderike har rest Sig över tronen.”1

”Hur reste Han Sig?”

Jag hade aldrig sett Mâlik ta så illa upp som den gången. Han började svettas medan åhörarna väntade på vad han skulle säga. Därefter tog han sig samman och sade:

”Beskaffenheten är obegriplig. Hans resning är inte okänd. Det är obligatoriskt att tro på den och det är en innovation att fråga om den. Jag fruktar att du är vilsen.”

Sedan befallde han att han körs ut.”

Detta är bekräftat från Mâlik. Detta är alla Salafs dogm. Vi begriper inte resningens beskaffenhet, vi är rentav okunniga om den. Hans resning är känd, liksom Han har nämnt i den i Sin skrift, och den är på ett vis som tillkommer enbart Honom. Vi fördjupar oss inte i den och vi drar inga slutsatser, varken nekande eller jakande, från den. Istället skall vi tiga och stanna där Salaf stannade. Vi skall veta att om resningen skulle ha tolkats hade följeslagarna och efterföljarna varit de första som skulle klargjort det. I och med att de godkände den, framförde den och teg om den, vet vi tvivelsutan att ingen kan jämföras med Allâhs (djalla djalâluh) egenskaper, resning eller nedstigning. Fri från brister och fjärran är Han från vad de orättfärdiga säger!