Våra olyckor beror på våra synder

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (1/690)

Allâh (´azza wa djall) sade:

مَّا أَصَابَكَ مِنْ حَسَنَةٍ فَمِنَ اللّهِ وَمَا أَصَابَكَ مِن سَيِّئَةٍ فَمِن نَّفْسِكَ

“Det goda som du får del av är från Allâh, och det onda som drabbar dig kommer av dig själv.”1

Det vill säga att det goda som du får del av är från Allâhs favör, vänlighet och barmhärtighet:

وَمَا أَصَابَكَ مِن سَيِّئَةٍ فَمِن نَّفْسِكَ

“… och det onda som drabbar dig kommer av dig själv.”

Det vill säga från dig själv och dina handlingar. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَمَا أَصَابَكُم مِّن مُّصِيبَةٍ فَبِمَا كَسَبَتْ أَيْدِيكُمْ وَيَعْفُو عَن كَثِيرٍ

“Ingen motgång drabbar er som inte är en följd av era egna händers verk; ändå är det mycket som Han förlåter.”2

as-Suddî, al-Hasan al-Basrî, Ibn Djuraydj och Ibn Zayd sade:

“Det onda som drabbar dig beror på dina synder.”

Qatâdah sade:

“Det är ditt straff, människa. Vi har fått reda på att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

“En man råkar varken ut för en skråma, snubbel eller krampanfall utan att de beror på en synd. Det Allâh överser är dock mer.”

Visserligen nämnde Qatâdah hadîthen utan följeslagare i berättarkedjan, men det har rapporterats med en autentisk och sammanbunden berättarkedja att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Det finns inte en muslim som drabbas av trötthet, möda, sjukdom, sorg, bekymmer eller ens en törn som han sticker sig på, utan att Allâh stryker bort hans synder för dem.”3

Abû Sâlih sade om:

وَمَا أَصَابَكَ مِن سَيِّئَةٍ فَمِن نَّفْسِكَ

“… och det onda som drabbar dig kommer av dig själv.”

“Det vill säga på grund av din synd som Jag hade bestämt.”

Ibn Djarîr återberättade Mutarrif bin ´Abdillâh som sade:

“Vad vill ni med ödet? Räcker inte versen i “an-Nisâ'”:

مَّا أَصَابَكَ مِنْ حَسَنَةٍ فَمِنَ اللّهِ وَمَا أَصَابَكَ مِن سَيِّئَةٍ فَمِن نَّفْسِكَ

“Det goda som du får del av är från Allâh, och det onda som drabbar dig kommer av dig själv.”?

Det vill säga från dig själv. Vid Allâh! De har inte anförtrotts ödet; de har bara beordrats och till Honom ska de komma.”

Dessa ord är hårda och starka mot såväl Qadariyyah som Djabriyyah.

14:79

242:30

3al-Bukhârî (5641-5642).