Vår plikt gentemot Ahl-ul-Bid´a

Vi får inte luras av innovatörernas religiositet och dyrkan ändock de kallar till islam. Jag har redan klargjort och förklarat den här frågan. Men jag skall upprepa den dels för att den är oerhört viktig och dels för att många som associeras med kallet till Allâhs (´azza wa djall) religion har en knapp kunskap om den idag. Shaykh och ´Allâmah ´Abdul-Latîf bin ´Abdir-Rahmân bin Hasan bin Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahumullâh ) skrev i sitt brev till Ibn ´Adjlân som hade blivit förtjust i vissa turkiska militärer och nämnt deras rättfärdighet och dylikt:

”Du påstår även att stora militärer är fromma eller liknande. Det är en djävulsk list – må Allâh skydda dig mot dess ondska och hetta. Och även om vi skulle säga att de är fromma så månade även Ibn ´Arabî, Ibn Sabu´ayn och Ibn Fâridh om dyrkan, välgörenhet, asketism och avhållsamhet. Trots det var de världens värsta hedningar eller åtminstone bland världens värsta hedningar.”1

Dessa frågor rättfärdigar inte vår kärlek till Ahl-ul-Bid´a eftersom de är Ahl-ul-Bid´a. Just därför är det obligatoriskt för oss att distansera oss från dem, skilja oss från dem, förkasta dem och öppet förtala dem, klargöra deras fel och varna för dem.

1Madjmû´at-ur-Rasâ’il wal-Masâ’il an-Nadjdiyyah.