Välgörenhet till otrogna

Asmâ’ bint Abî Bakr (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

”Under vapenvilan med Quraysh kom min hedniska moder till mig. Jag frågade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och sade: ”Allâhs sändebud! Min moder har kommit till mig villigt. Skall jag ha kontakt med henne?”1 Han sade: ”Ja, ha kontakt med din moder.”2

Den andra formuleringen rapporteras av al-Bayhaqî som rubricerade hadîthen som:

”Kapitel om frivillig välgörenhet till avgudadyrkare och andra vars handlingar inte är berömvärda.”3

Detta gäller som sagt frivillig välgörenhet. Obligatorisk välgörenhet får emellertid bara ges till muslimer. Mu´âdh bin Djabal (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade i den kända hadîthen:

Om de lyder dig i det, skall du lära dem att Allâh har ålagt dem att betala allmosa som tas från deras rika och ges till deras fattiga.”4

1I en annan formulering står det: ”Skall jag ge henne?”

2Sahîh Sunan Abî Dâwûd (1412).

3al-Bayhaqî (4/191).

4al-Bukhârî (1395) och Muslim (19).