Utlån av föremål

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Bahdjat-ul-Abrâr, sid. 125-126

Samurah bin Djundub (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Handen ansvarar för vad den har tagit till dess att den återlämnar det.”1

Detsamma gäller utlån av föremål. När det utlånade föremålets syfte är uppnått eller när ägaren vill ha tillbaka föremålet, måste lånaren lämna tillbaka det till dess ägare. Ty utlån är enbart ett tillåtet kontrakt och inget som måste efterlevas.

Om det utlånade föremålet förstörs utan missbruk eller slarv, anser vissa lärde att lånaren måste stå för det. Det är den kända åsikten inom Imâm Ahmads rättsskola. Andra menar att lånaren, liksom alla andra anförtrodda, inte behöver stå för det. Somliga menar att lånaren bara ska stå för föremålet om det sattes som villkor och inte annars. Den sista åsikten är den bästa åsikten.

1at-Tirmidhî (1266) som sade att den är god och autentisk, Abû Dâwûd (3561), Ibn Mâdjah (2400) och Ahmad (19582). Svag enligt al-Albânî i ”al-Irwâ’” (1516).