Unika Qur’ânen och Sunnah

Imâm al-Husayn bin Mas´ûd al-Baghawî (d. 516)

Sharh-us-Sunnah (1/138-139)

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Låt mig inte hitta någon av er som, när han nås av ett påbud eller förbud från mig, sitter tillbakalutad i sin fåtölj och säger: ”Vi vet inte vad detta är för något. Vi har Allâhs skrift och detta finns inte däri.” Det tillkommer inte Allâhs sändebud att säga något som motsäger Qur’ânen. Det är med Qur’ânen som Allâh har väglett honom.”1

Hadîthen är god och bevisar att inget i Sunnah behöver kontrolleras av Qur’ânen. Allt som är bekräftat från Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) utgör ett bevis i sig. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Jag har förvisso fått Qur’ânen tillsammans med dess motsvarighet.”2

Det vill säga sett till uppenbarelse och inte läsning. Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) sade:

لَقَدْ مَنَّ اللّهُ عَلَى الْمُؤمِنِينَ إِذْ بَعَثَ فِيهِمْ رَسُولاً مِّنْ أَنفُسِهِمْ يَتْلُو عَلَيْهِمْ آيَاتِهِ وَيُزَكِّيهِمْ وَيُعَلِّمُهُمُ الْكِتَابَ وَالْحِكْمَةَ وَإِن كَانُواْ مِن قَبْلُ لَفِي ضَلالٍ مُّبِينٍ

Allâh begåvade de troende då Han lät ett sändebud komma till dem, ur deras egna led, för att framföra Hans budskap till dem och rena dem och undervisa dem i Skriften och visdom; innan dess var de helt uppenbart på orätt väg.”3

Skriften är Qur’ânen och visdomen sägs vara Sunnah. ´Umar bin al-Khattâb (radhiya Allâhu ´anh) sade:

Vissa människor tvistar med er med hjälp av Qur’ânens mindre tydliga verser. Försvara er mot dem med Sunnah, för sannerligen är Sunnahs folk kunnigare om Allâhs (´azza wa djall) skrift.”

az-Zuhrî sade:

Jämför ingenting med Allâhs skrift och Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sunnah.”

Det vill säga betrakta dem i egenskap av unika så att du inte lämnar dem för någon annans åsikt. Abû ´Ubayd sade:

Det kan också betyda att man inte gör dem till ordval i vardagslivet, som att man säger till en person som kommer i en lämplig tid:

جِئْتَ عَلَى قَدَرٍ يَا مُوسَى

… och nu, Mûsâ, har du enligt Mitt beslut kommit.”4

1Ahmad (23922), at-Tirmidhî (2664) och Abû Dâwûd (4605).

2Ahmad (4/130) och Abû Dâwûd (4604). Autentisk enligt al-Albânî i ”al-Mishkâh” (163).

33:164

420:40