Tvisten på Domedagen
Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)
Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (4/287)
Allâh (´azza wa djall) sade:
لَا تَخْتَصِمُوا لَدَيَّ وَقَدْ قَدَّمْتُ إِلَيْكُم بِالْوَعِيدِ
“Träta inte inför Mig! Jag varnade er i tid.”1
Det säger Herren (´azza wa djall) till människan och hennes djävul till följeslagare. De kommer nämligen att tvista inför Sanningen (ta´âlâ). Å ena sidan kommer människan att säga:
لَقَدْ أَضَلَّنِي عَنِ الذِّكْرِ بَعْدَ إِذْ جَاءنِي
”Han ledde mig på avvägar, när Påminnelsen redan hade nått mig.”2
Å andra sidan kommer djävulen att säga:
رَبَّنَا مَا أَطْغَيْتُهُ وَلَكِن كَانَ فِي ضَلَالٍ بَعِيدٍ
“Herre, jag tvingade honom aldrig att göra det som är orätt; han hade gått vilse och drivit synden till dess yttersta gräns!”3
Det vill säga att han har gått vilse från den sanna vägen. Då säger Herren (´azza wa djall):
لَا تَخْتَصِمُوا لَدَيَّ وَقَدْ قَدَّمْتُ إِلَيْكُم بِالْوَعِيدِ
“Träta inte inför Mig! Jag varnade er i tid.”
Det vill säga att Jag har hävt era ursäkter med sändebud och skrifter och fastställt argument, bevis och belägg mot er:
مَا يُبَدَّلُ الْقَوْلُ لَدَيَّ
Mudjâhid sade:
“Det vill säga att Jag har bestämt vad Jag ska döma.”
وَمَا أَنَا بِظَلَّامٍ لِّلْعَبِيدِ
“… och Jag tillfogar ingen slavarna orätt!”4
Jag straffar ingen utan synd och inte heller så länge denne är ursäktad.
150:28
225:29
350:27
450:29