Två verser som avvisar Djabriyyah och Qadariyyah

Allâh (´azza wa djall) sade:

إِنْ هُوَ إِلَّا ذِكْرٌ لِّلْعَالَمِينَلِمَن شَاء مِنكُمْ أَن يَسْتَقِيمَوَمَا تَشَاؤُونَ إِلَّا أَن يَشَاء اللَّهُ رَبُّ الْعَالَمِينَ

”Denna [Skrift] är ingenting mindre än en påminnelse till alla människor – till dem av er som vill följa en rak väg. Men ni kan bara vilja [det] i den mån Allâh, skapelsernas Herre, vill.”1

I Allâhs ord:

لِمَن شَاء مِنكُمْ أَن يَسْتَقِيمَ

”… till dem av er som vill följa en rak väg.”

avvisas Djabriyyah som säger att tjänaren saknar vilja eller att viljan endast är en symbol för handlingen utan något samröre mellan den och viljan som skall vara en orsak till handlingen.

I Allâhs ord:

وَمَا تَشَاؤُونَ إِلَّا أَن يَشَاء اللَّهُ رَبُّ الْعَالَمِينَ

”Men ni kan bara vilja [det] i den mån Allâh, skapelsernas Herre, vill.”

avvisas Qadariyyah som säger att tjänarens vilja är självständig bakom handlingen och beror inte alls på Allâhs vilja. De säger att när tjänaren vill göra en handling, sker den. Enligt dem är det omöjligt att Allâhs vilja har något att göra med tjänarens handling. De anser att tjänaren handlar utan Allâhs vilja.

181:27-29