Två sorters hycklare

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Ahkâm min-al-Qur’ân al-Karîm (1/155)

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَمِنَ النَّاسِ مَن يَقُولُ آمَنَّا بِاللّهِ وَبِالْيَوْمِ الآخِرِ وَمَا هُم بِمُؤْمِنِينَ

Det finns människor som säger: “Vi tror på Allâh och på den Yttersta dagen”, medan de inte alls tror.”1

I denna givmilda vers klargör Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) att vissa människor är hycklare. Hyckleri handlar om att visa godhet och dölja ondska. Hyckleri gentemot Allâh tillhör den dogmatiska typen och utesluter hycklaren ur religionen. Hyckleri kan också vara av praktiskt slag, såsom ögontjäneri, och gentemot andra människor. Ett sådant hyckleri utesluter inte hycklaren ur religionen. Som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Hycklarens kännetecken är tre; när han talar, ljuger han, när han lovar, bryter han löftet och när han tar på sig ett ansvar, bedrar han.”2

12:8

2al-Bukhârî (33) och Muslim (59).