5 – Trosbekännelsens femte villkor – Sanningsenlighet

Publicerad: 2010-04-14
Författare: ´Allâmah Hâfidh bin Ahmad al-Hakamî
Källa: Ma´âridj-ul-Qabûl (1/336-337)

Det femte villkoret är sanningsenlighet som är motsatsen till lögn. Det innebär att trosbekännelsen uttalas sanningsenligt från hjärtat för att sedan stämma överens tungan. Allâh (´azza wa djall) sade:

أَحَسِبَ النَّاسُ أَن يُتْرَكُوا أَن يَقُولُوا آمَنَّا وَهُمْ لَا يُفْتَنُونَ وَلَقَدْ فَتَنَّا الَّذِينَ مِن قَبْلِهِمْ فَلَيَعْلَمَنَّ اللَّهُ الَّذِينَ صَدَقُوا وَلَيَعْلَمَنَّ الْكَاذِبِينَ

”Tror människorna att de efter att ha förklarat ”Vi tror” skall lämnas i fred utan att få utstå prövningar. Men Vi satte deras föregångare på prov; Allâh vet vilka de sanna och uppriktiga är och Han vet vilka som ljuger.”1

Dessutom sade Allâh (ta´âlâ) om hycklarna som sade lögnaktigt:

وَمِنَ النَّاسِ مَن يَقُولُ آمَنَّا بِاللّهِ وَبِالْيَوْمِ الآخِرِ وَمَا هُم بِمُؤْمِنِينَ يُخَادِعُونَ اللّهَ وَالَّذِينَ آمَنُوا وَمَا يَخْدَعُونَ إِلاَّ أَنفُسَهُم وَمَا يَشْعُرُونَ فِي قُلُوبِهِم مَّرَضٌ فَزَادَهُمُ اللّهُ مَرَضاً وَلَهُم عَذَابٌ أَلِيمٌ بِمَا كَانُوا يَكْذِبُونَ

”Det finns människor som säger: ”Vi tror på Allâh och på den Yttersta dagen”, medan de [i själva verket] inte tror. De försöker bedra Allâh och de troende, men de bedrar inga andra än sig själva – och inser det inte. Deras hjärtan är sjuka av tvivel och Allâh låter det onda förvärras, och ett plågsamt straff väntar dem för deras ständiga lögner.”2

Det händer ofta att Allâh nämner deras tillstånd och avslöjar dem. Det gör Allâh (ta´âlâ) bl a i kapitlen al-Baqarah, Âl ´Imrân, an-Nisâ’, al-Anfâl, at-Tawbah och ett helt kapitel om dem och dylikt.

al-Bukhârî och Muslim rapporterade från Mu´âdh bin Djabal (radhiya Allâhu ´anh) från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som sade:

”Det finns ingen som sanningsenligt vittnar från sitt hjärta att det inte finns någon sann gud utom Allâh och att Muhammad är Allâhs tjänare och sändebud, utan att Allâh förbjuder honom Elden.”3

För att denna trosbekännelse skall rädda en från helvetet, krävde han att den uttalas sanningsenligt från hjärtat. Det är nämligen värdelöst att uttala den om den inte stämmer överens med hjärtat.

1 29:2-3

2 2:8-10

3 al-Bukhârî (1/44) och Muslim (94).