Publicerad: 2010-04-10
Författare: ´Allâmah Hâfidh bin Ahmad al-Hakamî
Källa: Ma´âridj-ul-Qabûl (1/335-336)

Det tredje villkoret är mottaglighet med hjärtat och tungan till trosbekännelsens fordringar. Allâh (´azza wa djall) har berättat för oss hur Han har räddat dem som tog emot trosbekännelsen och straffat dem som förkastade den. Han (ta´âlâ) sade:

وَكَذَلِكَ مَا أَرْسَلْنَا مِن قَبْلِكَ فِي قَرْيَةٍ مِّن نَّذِيرٍ إِلَّا قَالَ مُتْرَفُوهَا إِنَّا وَجَدْنَا آبَاءنَا عَلَى أُمَّةٍ وَإِنَّا عَلَى آثَارِهِم مُّقْتَدُونَ قَالَ أَوَلَوْ جِئْتُكُم بِأَهْدَى مِمَّا وَجَدتُّمْ عَلَيْهِ آبَاءكُمْ قَالُوا إِنَّا بِمَا أُرْسِلْتُم بِهِ كَافِرُونَ فَانتَقَمْنَا مِنْهُمْ فَانظُرْ كَيْفَ كَانَ عَاقِبَةُ الْمُكَذِّبِينَ

”Och så har det varit förr; Vi har aldrig sänt en varnare till ett folk före dig utan att de nöjeslystna veklingarna bland dem sade: ”Vi har förstått att detta var våra fäders tro och vi följer deras exempel.” [Och när profeten] sade: ”Men om jag ger er bättre vägledning än den som ni har förstått att era fäder följde?” blev deras svar [alltid]: ”Vi avvisar det [budskap] som [ni profeter påstår att] ni har anförtrotts!” Och Vi lät dem känna på Vår vedergällning. Se där vilket slut de fick som påstod att sanningen är lögn!”1

ثُمَّ نُنَجِّي رُسُلَنَا وَالَّذِينَ آمَنُواْ كَذَلِكَ حَقًّا عَلَيْنَا نُنجِ الْمُؤْمِنِينَ

”Till sist räddar Vi Våra sändebud och de troende; det är för Oss något ovillkorligt att de troende räddas!”2

وَلَقَدْ أَرْسَلْنَا مِن قَبْلِكَ رُسُلًا إِلَى قَوْمِهِمْ فَجَاؤُوهُم بِالْبَيِّنَاتِ فَانتَقَمْنَا مِنَ الَّذِينَ أَجْرَمُوا وَكَانَ حَقًّا عَلَيْنَا نَصْرُ الْمُؤْمِنِينَ

”Före dig har Vi sänt sändebud, vart och ett till sitt folk, och de kom till [dem] med klara bevis [för sanningen]; men [de beskyllde sändebuden för lögn] och Vi lät Vår hämnande vrede drabba dem som var skyldiga till denna orätt, eftersom Vi har påtagit Oss att ge de troende hjälp.”3

Dessutom har Han berättat för oss om den lovade belöningen till dem som tog emot trosbekännelsen på samma sätt som Han har berättat om det lovade straffet till dem som förkastade den. Han (ta´âlâ) sade:

احْشُرُوا الَّذِينَ ظَلَمُوا وَأَزْوَاجَهُمْ وَمَا كَانُوا يَعْبُدُونَ  مِن دُونِ اللَّهِ فَاهْدُوهُمْ إِلَى صِرَاطِ الْجَحِيمِ وَقِفُوهُمْ إِنَّهُم مَّسْئُولُونَ

”För samman de orättfärdiga och deras gelikar med dem som de tillbad i Allâhs ställe, och visa dem vägen till helvetet och låt dem göra halt [där].” [Då] skall de tillfrågas…”4

Till dess att Allâh (´azza wa djall) sade:

إِنَّهُمْ كَانُوا إِذَا قِيلَ لَهُمْ لَا إِلَهَ إِلَّا اللَّهُ يَسْتَكْبِرُونَ وَيَقُولُونَ أَئِنَّا لَتَارِكُوا آلِهَتِنَا لِشَاعِرٍ مَّجْنُونٍ

”Varje gång de fick höra orden ”det finns ingen sann gud utom Allâh”, kände de hur högmodet steg dem åt huvudet [tills] de sade: ”Skall vi överge våra gudar för en galen poets skull?””

Allâh (ta´âlâ) förklarade att orsaken bakom deras straff var att de var för högmodiga för att säga ”det finns ingen sann gud utom Allâh” och för att de anklagade mannen som kom med trosbekännelsen för lögn. De nekade inte det trosbekännelsen nekade och de bekräftade inte det trosbekännelsen bekräftade. Istället sade de högmodigt och arrogant:

أَجَعَلَ الْآلِهَةَ إِلَهًا وَاحِدًا إِنَّ هَذَا لَشَيْءٌ عُجَابٌ وَانطَلَقَ الْمَلَأُ مِنْهُمْ أَنِ امْشُوا وَاصْبِرُوا عَلَى آلِهَتِكُمْ إِنَّ هَذَا لَشَيْءٌ يُرَادُ مَا سَمِعْنَا بِهَذَا فِي الْمِلَّةِ الْآخِرَةِ إِنْ هَذَا إِلَّا اخْتِلَاقٌ

”Han gör ju alla gudar till en gud? Det är högst märkligt!” Och deras ledare sade till varandra när de bröt upp [från en överläggning:] ”Låt oss hålla fast vid våra gudar! Här ligger helt säkert något bakom! Något liknande har vi inte hört från [de kristna]. Nej, detta är bara [hans eget] påfund.”5

De sade:

أَئِنَّا لَتَارِكُوا آلِهَتِنَا لِشَاعِرٍ مَّجْنُونٍ

”Skall vi överge våra gudar för en galen poets skull?”

Då avslöjade Allâh (ta´âlâ) deras lögn och avvisade dem och sade om Sitt sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

بَلْ جَاء بِالْحَقِّ وَصَدَّقَ الْمُرْسَلِينَ

”Nej, han [är varken galen eller poet! Han är Vårt sändebud som] harkommit till dem med sanningen och med bekräftelse av [de tidigare]budbärarnas [budskap].”6

Därpå sade Han om dem som accepterade trosbekännelsen:

إِلَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ أُوْلَئِكَ لَهُمْ رِزْقٌ مَّعْلُومٌ فَوَاكِهُ وَهُم مُّكْرَمُونَ فِي جَنَّاتِ النَّعِيمِ

”Men Allâhs sanna tjänare, skall förses med det som är förutbestämt [för dem]: – alla frukter [som de har lust till] – och de skall visas stor heder i lycksalighetens lustgårdar.”7