Tron måste upprätthållas till döden

Sufyân bin ´Abdillâh ath-Thaqafî sade:

Jag sade: ”Allâhs sändebud! Berätta för mig om något i islam som jag därefter inte behöver fråga någon annan om.” Han sade: ”Säg: ”Jag tror på Allâh” och var sedan upprätt.”1

Den här mannen bad profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) om ett nyttigt ord som innehöll allt gott och medförde all framgång. Således befallde profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) honom att tro på Allâh som omfattar all obligatorisk dogm, dess fundament och allt vad den medföljer av hjärtats handlingar, underkuvelse och underkastelse för Allâh, såväl invändigt som utvändigt. Därefter skall det upprätthållas och vidhållas till döden. Det liknar Hans (ta´âlâ) ord:

إِنَّ الَّذِينَ قَالُوا رَبُّنَا اللَّهُ ثُمَّ اسْتَقَامُوا تَتَنَزَّلُ عَلَيْهِمُ الْمَلَائِكَةُ أَلَّا تَخَافُوا وَلَا تَحْزَنُوا وَأَبْشِرُوا بِالْجَنَّةِ الَّتِي كُنتُمْ تُوعَدُونَ

De som säger: ”Allâh är vår Herre” och som vill följa den raka vägen, till dem stiger änglarna ned [med hälsningen]: ”Ni skall inte känna någon fruktan och ingen sorg skall tynga er! Tag emot det glada budskapet att paradiset som ni har blivit lovade.”2

Han berättade att tro och upprätthet medför skydd mot all ondska och erhållande av paradis och allt annat åtråvärt. De många texterna i Qur’ânen och Sunnah konstaterar att tron består av hjärtats korrekta dogmer, dess handlingar (däribland längtan efter godhet, förakt mot ondska, vilja till godhet och hat mot ondska) och kroppsdelarnas handlingar – och de fulländas inte förrän de vidhålls.

1Muslim (38), at-Tirmidhî (2410), Ibn Mâdjah (3972) och Ahmad (14990).

241:30