Tolkningen finns i läsningen

Imâm Shams-ud-Dîn Muhammad bin Ahmad adh-Dhahabî (d. 748)

Siyar A´lâm-in-Nubalâ’ (12/221)

´Abdullâh bin ´Amr (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

En middag gick jag till Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) varvid jag hörde två män disputera kring en vers. Han kom ut till oss och vi kunde se på hans ansikte att han var arg. Han sade: ”Era föregångare gick under på grund av sin oenighet kring Skriften.”1

Hadîthen är autentisk och bevisar att debatter och oenighet kring Skriften är förbjudna. Trots att han kunde klargöra sanningen kring versen och förklara vem som hade rätt, gjorde han inte det. Han rentav satte stopp för den saken. Om det hade varit nödvändigt att klargöra versen skulle han gjort det. Därmed visste man att tolkningen till alla texter som han förkunnade för sitt samfund utan att tolka dem, och utan att följeslagarna frågade om dem eller tolkade dem efter honom, finns i själva läsningen. Inget ska läggas till, inget ska forskas. Framför allt inte när det handlar om Allâhs namn och egenskaper.

1Muslim (2666).