Toalettkvinnan

Allâh bevarar den muslimska kvinnan. Han har satt ett skydd runtom henne och gett henne manliga förmyndare som ser efter henne så att hon inte skall gå förlorad. När kvinnan får fria händer så att hon kan resa ensam utan Mahram, kommer syndarna till henne och följer efter henne. Ty hon är en svag kvinna. Hon kan inte försvara sig själv. Kvinnan är impulsiv och hänger bara med. Hon är lustfylld. Hon måste ju skyddas. Därför skyddar Qur’ânen kvinnan. Däri finns förbud för beblandning mellan de olika könen, avtäckning, resa på egen hand. Allt detta för att hon skall skyddas.

De onda säger att det nedvärderar och förtrycker kvinnan och hennes frihet. Så säger de. Dock ligger inte hennes rättigheter och frihet i det; hennes slaveri ligger i det. Om hon inte skyddas blir hon alla syndares underordnade slavinna. Det är ju inte hennes frihet; det är hennes förnedring. Det betyder att hon nonchaleras och betraktas som ett hittegods. Hon verkar endast som en njutning åt männen. Alla njuter av henne genom att titta på henne, röra på henne, synda med henne, vara i enrum med henne och annat. Är det till kvinnans fördel? Kvinnan skall äras och hedras. Hon är samhällets och barnens moder. Hon uppfostrar generationer och är härskarinnan i hemmet och familjen. Kvinnan i islam är ärad och hedrad. Hon har sin status.

Vad de otrognas kvinna beträffar, oavsett om det handlar om de forna hedningarna eller dagens, så är hon endast en njutning. Alla njuter av henne. Hon är som en toalett. Alla går in i den, utför sina behov i den och går ut ur den. Hon är som en toalett. Andra släcker sina behov på henne och lämnar henne. Så är kvinnans status i de nedriga samhällena som saknar religion och ära. Ondskans missionärer vill att vi skall sluta oss till det västerländska samhället i alla frågor. De vill få henne till att bli som västerlänningarna.