Tillåter Ahmad svordom vid profeten?

Fråga: Vissa Hanâbilah nämner att Imâm Ahmad tillåter svordom vid sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Stämmer det att han säger så?

Svar: Jag har inte sett någon rapportering däri Imâm Ahmad tillåter svordom vid någon annan än Allâh, vare sig det är sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) eller någon annan. Det hans följeslagare rapporterar om att svordomar vid sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) är tillåtna är baserat på att Imâm Ahmad ålägger bot vid en bruten svordom. Det framgår dock att det inte finns någon bindning mellan de båda frågorna. Imâm Ahmad (rahimahullâh) är känd för att ta till sig säkerhetsåtgärder. Han ålade personen att sona som säkerhetsåtgärd. Därför är de lärda bland hans följeslagare oeniga om boten är obligatorisk eller rekommenderad. Vissa säger att den är obligatorisk medan andra säger att den är rekommenderad. Detta nämner Ibn Qudâmah i ”al-Mughnî” och ”al-Kâfî” och han är Hanâbilahs Shaykh. Han säger att Imâm Ahmads ord skall tolkas som en rekommendation och inte som en plikt. Om svordomen hade varit giltig skulle boten varit obligatorisk vid en eventuellt bruten svordom och inte bara rekommenderad.

Detta kan liknas vid Imâm Ahmads (rahimahullâh) säkerhetsåtgärd när han bad bakom Djahmiyyah trots hans Takfîr på dem. Likaså hans åsikt som säger att det är obligatoriskt att fasta Tviveldagen om nymånen inte kan ses på grund av oklarheter eller molnighet. Det är en säkerhetsåtgärd som är känd från hans rättsskola.

Därför är det klart diskutabelt att Imâm Ahmad tillåter svordom vid sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bara för att han anser att boten är obligatorisk vid en eventuell bruten svordom. Därtill är det känt från de fyra imamerna och andra lärda att det inte är tillåtet att svära vid någon skapelse. Ibn ´Abdil-Barr (rahimahullâh) sade att det råder samstämmighet om att det är förbjudet baserat på den autentiska hadîthen:

”Den som skall svära får svära vid Allâh eller tiga.”

Likaså rapporterade at-Tirmidhî, som sade att hadîthen är god, och al-Hâkim, som sade att den är autentisk, att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som svär vid någon annan än Allâh har hädat eller fallit i avguderi.”

Ibn Mas´ûd (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Jag svär hellre vid Allâh och ljuger än att jag svär vid någon annan än Honom och är ärlig.”

Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) sade:

”Det har rapporterats från ´Abdullâh bin ´Umar och ´Abdullâh bin ´Abbâs att de sade samma sak som Ibn Mas´ûd. Det betyder att svordomar vid andra än Allâh är större synd än lögn och lögn är förbjuden i samtliga religioner. Det bevisar att svordomar vid andra än Allâh hör till de största förbuden.”