Publicerad: 2010-09-01
Författare: Imâm Muwaffaq-ud-Dîn bin Qudâmah al-Maqdisî (d. 620)
Källa: al-Muqni´ (1/68-80)
Kommentar: Imâm Sulaymân bin ´Abdillâh Âl ash-Shaykh
Hâshiyah ´alâ al-Muqni´ (1/68-80)

Tayammum är en ersättning som endast är tillåten om två villkor uppfylls:

1 – Att tiden är inne. Det är alltså inte tillåtet att göra det inför en obligatorisk bön om dess tid inte är inne och inte heller är det tillåtet att göra det inför en frivillig bön under en förbjuden tid.

2 – Att man inte kan använda vatten. Det kan bero på följande:

1) Det finns inget vatten.

2) Det skadar ett sår.

3) Vattnet är fruktansvärt kallt.

4) Det kommer antingen att förvärra sjukdomen eller också bromsa upp tillfrisknandet.

5) Törst som gör att man fruktar för sig eget liv, sin kamrats liv eller sitt djurs liv.

6) Att man fruktar för sitt liv eller sin egendom om man söker efter det1.

7) Att man endast kan få tag på vatten om man betalar mycket mer än vad det egentligen är värt eller att man inte kan betala priset alls.

Om en del av kroppen är sårad, gör man Tayammum för såret medan resten av kroppsdelarna tvättas.

Om vattnet endast räcker för vissa kroppsdelar och man är sexuellt oren, åläggs man att tvätta det som kan tvättas medan man gör Tayammum för resten. Måste man göra samma sak om man är oren med den mindre orenheten? Hanâbilah har två åsikter i denna fråga2.

Den som inte har vatten måste leta efter det i sitt hem och runt omkring. Om han får reda på att det finns vatten i närheten, åläggs han att söka upp det. Ahmad har också en andra åsikt som säger att det inte är obligatoriskt att söka efter det3.

Om man glömmer bort att man har vatten på en plats som möjliggör användningen av det och till följd därav gör Tayammum, anses handlingen inte vara giltig.

Det är tillåtet att göra Tayammum för samtliga orenheter inklusive orenheter på sår som kommer att skadas om de tvättas bort med vatten.

Om det inte finns vatten och man gör Tayammum för orenheten och förrättar bönen, är han inte ålagd att ta om bönen. Det är bara Abûl-Khattâb som tycker annorlunda.

Om man gör Tayammum i sin hemstad utav rädsla för kyla och därpå förrättar bönen, har Ahmad två åsikter huruvida det är obligatoriskt att ta om bönen eller inte4.

Om det varken finns vatten eller jord, förrättar man bönen i det befintliga tillståndet. Ahmad har två åsikter huruvida bönen skall tas om eller inte.

Det är endast tillåtet att göra Tayammum med ren jord med stoft som fastnar på händerna. Om jorden skulle blandas med annat som också besitter stoft, som gips och liknande, tillåts det inte att göra Tayammum med den. Jorden har nu samma dom som vattnet som beblandats med något rent.

Tayammum har fyra plikter:

1 – Ansiktet skall strykas.

2 – Händerna skall strykas upp till handlederna.

3 – Kroppsdelarna skall strykas i ordning och den efterkommande kroppsdelen måste strykas innan den föregående torkar enligt en av Ahmads två åsikter.

4 – Det är obligatoriskt att specificera avsikten för de orenheter och liknande som man skall ta Tayammum för. Det är tillåtet att avse dem alla på en gång. Och om man avser Tayammum för en sak, så får man inte göra en annan sak med samma Tayammum. Om man avser frivillig bön eller vilken bön som helst utan att specificera den, blir det endast tillåtet att förrätta den frivilliga bönen med denna Tayammum. Och om man avser den obligatoriska bönen, så får man förrätta den, slå ihop två böner, förrätta de missade bönerna och förrätta de frivilliga bönerna till dess att tiden går ut.

Tayammum upphör att gälla vid följande tillfällen:

1 – När tiden går ut.

2 – När vattnet blir tillgängligt.

3 – Med samma orsaker som bryter ens tvagning.

Om man gör Tayammum iklädd något som man får göra Mash över och därefter tar av det, upphör inte ens Tayammum. Våra kollegor säger emellertid att den visst upphör.

Det är inte obligatoriskt att ta igen bönen i fall man finner vatten efter bönen.

Om man finner vatten under bönen, bryts bönen. Ahmad har också en andra åsikt som säger att den inte bryts5.

Det är rekommenderat att skjuta upp på Tayammum till den sista tiden om man hoppas på att finna vatten. Det är däremot giltigt att ta Tayammum i början av tiden och förrätta bönen.

Tayammum har följande rekommendationer:

1 – Avsikt.

2 – Nämna Allâhs namn.

3 – Slå i jorden med händerna och särade fingrar. Slaget skall ske en gång.

4 – Stryka ansiktet med fingrarnas insida och händerna med handflatorna.

al-Qâdhî sade:

“Det är rekommenderat att slå två slag. Med det ena slaget stryks ansiktet och med det andra stryks händerna upp till armbågarna. Vänsterhandens fingrar skall läggas på högerhandens fingrar. Därefter stryker man uppåt mot armbågen. Därefter vrider man handflatan inåt mot insidan av underarmen och stryker den. Man stryker vänster tumme ovanpå högertummens utsida och vice versa. Handflatorna skall strykas mot varandra och fingrarna skall vara särade.”

Den som fängslas i sin hemstad förrättar bönen med Tayammum utan att ta om bönen.

Det är inte tillåtet för personen som har tillgång till vatten att ta Tayammum om han fruktar att han kommer att missa bönen i tid och begravningsbönen. Ahmad har en andra åsikt som säger att det är tillåtet för begravningsbönen.

Om det händer att den sexuellt orene, liket och kvinnan som måste bada efter menstruationsperiod hamnar på samma plats och de blir skänkta vatten som endast räcker till en av dem, går vattnet först till liket. Ahmad har också en annan åsikt som säger att det går till den levande. Men vem av dem två skall i så fall få vattnet först? Hanâbilah har två åsikter i frågan.