Tal om egenskaperna är som tal om essensen
Abû ´Alî bin al-Khallâl underrättade oss: Dja´far berättade för oss: Hâfidh Abû Tâhir berättade för oss: Muhammad bin Marzûq az-Za´farânî berättade för oss: Hâfidh Abû Bakr al-Khatîb berättade för oss:
”Vad beträffar tal om egenskaperna, så hör det till Salafs lära att bekräfta de autentiska hadîtherna och framföra dem ordagrant utan föreställning eller liknelse. Vissa människor förnekar dem och förkastar därav det som Allâh har bekräftat åt Sig själv. Andra människor bekräftar dem till den graden att de förliknar och föreställer sig. Den korrekta åsikten går ut på att ta medelvägen mellan dem båda. Allâhs religion befinner sig mellan överdrift och underdrift.
Tal om egenskaperna hör till tal om essensen och är oskiljbara. Om det är allmänt känt att skapelsernas Herre bekräftas genom att Hans existens bekräftas och inte Hans beskaffenhet, så gäller samma princip Hans egenskaper; det är deras existens som bekräftas och inte deras definition och beskaffenhet.
Om vi säger att Allâh har en hand, en hörsel och en syn, så är de egenskaper som Allâh (ta´âlâ) har bekräftat åt Sig själv. Vi säger inte att handen betyder förmåga. Inte heller säger vi att hörsel och syn betyder kunskap. Vi säger inte heller att de är organ. Vi liknar inte dem med handen, hörseln och synen som är organ och funktionella verktyg. Vi säger att det är obligatoriskt att bekräfta dem därför att de nämns i Uppenbarelsen. På samma sätt är det obligatoriskt att neka en liknelse eftersom Allâh (ta´âlâ) sade:
لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ وَهُوَ السَّمِيعُ البَصِيرُ
”Ingenting är som Han – Han som hör allt, ser allt.”1
وَلَمْ يَكُن لَّهُ كُفُوًا أَحَدٌ
”… och ingen finns som kan liknas vid Honom.”2
142:11
2112:4