Syndare enligt Ahl-us-Sunnah, Khawâridj och Mu´tazilah

Imâm ´Abdul-´Azîz bin ´Abdillâh bin Bâz (d. 1420)

Hâshiyah ´alâ al-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 52

Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

84 – Vi beskyller ingen som ber mot Qiblah för otro till följd av en synd så länge han inte förlovar den.

FÖRKLARING

Det vill säga att Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah beskyller ingen troende och monoteistisk muslim för otro till följd av synder som otukt, alkoholmissbruk, ränta och pliktförgätenhet mot föräldrar, så länge han inte förlovar dem. Förlovar han dem, hädar han eftersom han beljuger Allâh och Hans sändebud. Därmed utesluts han ur islam. Skulle han emellertid inte förlova synden, beskyller Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah honom inte för otro. Istället anser de att hans tro är svag och dömer honom utefter hans synder i enlighet med den heliga föreskriften. Det är Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs dogm tvärtemot Khawâridj, Mu´tazilah och deras trosfränder. Khawâridj beskyller syndare för otro medan Mu´tazilah menar att de är varken muslimer eller otrogna. Däremot är de enade med Khawâridj om att syndaren förblir i helvetet i efterlivet. Enligt Qur’ânen, Sunnah och Salafs samstämmighet är båda teorierna falska. Visserligen är deras tillstånd oklart för ignoranter, men klart för de sanningsenliga – och lov ske Allâh.