Symbolisk hopslagning av böner

Imâm Muhammad al-Amîn ash-Shanqîtî (d. 1393)

Adhwâ’-ul-Bayân (1/231)

Muslim, Ahmad och De fyra frånsett Ibn Mâdjah rapporterade att Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) slog ihop Dhuhr med ´Asr och Maghrib med ´Ishâ’ i Madînah utom rädsla och regn.” De sade: ”Vad var hans syfte?” Han sade: ”Han ville inte besvära sitt samfund.”1

Därmed vet du att Mâliks förklaring i ”al-Muwatta'” att hopslagningen kan ha berott på regn är inkorrekt. De flesta formuleringar nämner dock ”utom rädsla och resa”. Jag har redan nämnt att denna hopslagning måste tolkas som en symbolisk sådan, ty principen säger att alla bevis som kan kombineras måste kombineras. På så vis stämmer alla hadîther överens. Vad som intygar ytterligare att denna tolkning är obligatorisk att anamma, är att an-Nasâ’î rapporterade att Ibn ´Abbâs sade:

”Tillsammans med profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) slog jag ihop Dhuhr med ´Asr och Maghrib med ´Ishâ’. Han sinkade Dhuhr och bad ´Asr tidigt och han sinkade Maghrib och bad ´Ishâ’ tidigt.”2

Ibn ´Abbâs som återberättade den första hadîthen konkretiserar här att hopslagningen var symbolisk. an-Nasâ’îs formulering är konkret i en kontroversiell fråga och klarlägger den generaliserade och omnämnda hopslagningen.

1Muslim (705).

2an-Nasâ’î (588). al-Albânî sade:

”Autentisk bortsett från meningen ”Han sinkade Dhuhr och bad ´Asr tidigt och han sinkade Maghrib och bad ´Ishâ’ tidigt”, som är införd utifrån.” (Sahîh Sunan an-Nasâ’î (588))