Svär inte vid Allâh om det inte är viktigt

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Sharh Sahîh al-Bukhârî (3/254)

al-Bukhârî (rahimahullâh) sade:

757 – Muhammad bin Bashshâr berättade för oss: Yahyâ berättade för oss, från ´Ubaydullâh: Sa´îd bin Abî Sa´îd berättade för mig, från sin fader, från Abû Hurayrah som berättade:

Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gick in i moskén och så gjorde en man som började be. Därefter hälsade han till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som sade: ”Gå tillbaka och be; du har inte bett.” Det upprepades tre gånger varför mannen sade: ”Jag svär vid Honom som i sanning har skickat dig i form av en profet! Jag kan inte bättre än såhär. Lär mig.” Då sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) till honom: ”Om du ställer dig upp för att be så ska du göra Takbîr. Därefter ska du läsa det du kan av Qur’ânen. Därefter ska du gå ned i Rukû´ till dess att du är lugn däri. Därefter ska du resa dig till dess att du står rakt upp. Därefter ska du gå ned i Sudjûd till dess att du är lugn däri. Därefter ska du sätta dig upp till dess att du är lugn däri. Därefter ska du göra så i hela din bön.”1

Enligt hadithen är det tillåtet att svära vid Allâh utan tidigare förfrågan. Men är det tillåtet i alla fall eller bara i samband med något viktigt? Bara i samband med något viktigt. Svär inte vid Allâh om det inte är viktigt.

Hadithen bevisar också att svordomen ska vara relevant. Mannen sade ”Jag svär vid Honom som i sanning har skickat dig i form av en profet!” Han sade inte exempelvis ”Jag svär vid Allâh” eller ”Vid Honom i Vars hand min själv är”, utan ”Jag svär vid Honom som i sanning har skickat dig i form av en profet!” Det är som att han lät sin svordom indikera att han ville lära sig sanningen.

1Muslim (397).