Sûfiyyahs hedniska tolkning är bara ett skämt

Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) sade:

وَاعْبُدْ رَبَّكَ حَتَّى يَأْتِيَكَ الْيَقِينُ

”… och dyrka din Herre till dess den fulla vissheten når dig.”1

Håll fast vid din kunskap att det finns otrogna kättare som hävdar Tasawwuf som menar att vissheten i versen syftar på kännedom om Allâh (djalla wa ´alâ). Enligt dem betyder versen att en slav som känner Allâh så pass att han är övertygad behöver inte dyrka längre och inte heller ansvarar han längre för sina handlingar. Ty övertygelsen är dyrkans yttersta mål.

En sådan tolkning är hädelse mot Allâh, kätteri och utgång ur islam enligt muslimernas samstämmighet. Det är i själva verket ingen tolkning, utan ett gäck. Det är välkänt att profeterna (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam) och deras följeslagare var de kunnigaste människorna om Allâh och Hans rättigheter och egenskaper som förtjänar högaktning. Trots det dyrkade de Allâh (djalla wa ´alâ) mer än vad andra människor gjorde. Tillika var de mest rädda för Hans straff och mest angelägna om Hans nåd. Han (djalla wa ´alâ) sade:

إِنَّمَا يَخْشَى اللَّهَ مِنْ عِبَادِهِ الْعُلَمَاء

”Ingen av Hans slavar utom de lärda fruktar Allâh.”2

Och Allâh vet bättre.

115:99

235:28