Snabb begravning

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Bahdjat-ul-Abrâr, sid. 97

Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Påskynda begravningen. Om personen var rättfärdig, så är det bra och då lämnar ni över honom till det, och om han inte var det, så är det ont och då skall ni ta bort honom från era halsar.”1

Hadîthen påbjuder skyndning i samband med att lik tvättas, lindas, bärs, begravs och allt vad det innebär. Således är dessa handlingar obligatoriska för vissa. Enda gången skyndning undantas är när sinkning medför större nytta. Exempel på sådana fall är att en individ dör plötsligt varvid det blir obligatoriskt att försäkra sig om dennes död först. Detsamma kan sägas om man vill utöka antalet medverkande i begravningsbönen så att den dödes släktingar och andra kan närvara.

Med det sagt kan det inte vara mindre viktigt att skynda till att rena den dödes samvete genom att betala hans skulder och plikter; han har större behov av det.

1al-Bukhârî (1315) och Muslim (944).