Skyddet och boten mot ögningen

Fråga: Stämmer det att om den ögade är ögad en längre tid att ögningen upphör först när ögaren dör?

Svar: Vi känner inte till något bevis i Sharî´ah för att den långvariga ögningen upphör först när ögaren dör. Det vi vet är att muslimen skyddar sig mot ögning via tron på Allâh, förlitan på Allâh, Qur’ân-läsning och rapporterade böner.

Om den ögade vet vem som har ögat honom är det föreskrivet att be ögaren tvätta sitt ansikte, sina händer och insidan av sina underkläder i en behållare. Därefter tvättar sig den ögade med det vattnet. Beviset för det är att Mâlik, Ahmad och Ibn Mâdjah rapporterade att ´Âmir bin Rabî´ah såg Sahl bin Hunayf bada och sade:

”Jag svär vid Allâh att jag fram till i dag inte har sett en liknande hud – inte ens på en jungfru!”

Sahl föll ned på marken. Då kom Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) till ´Âmir rasande och sade:

”Varför skall någon av er döda sin broder? Sade du inte ”Må Allâh välsigna dig (Bârak Allâhu fîk)”?”

Han befallde honom att tvätta sig åt honom.´Âmir tvättade sitt ansikte, sina händer, armbågar, knän, fotkanter och insidan av sitt höftskynke i en balja. Sedan hälldes vattnet över Sahl som reste sig upp och gick därifrån med de andra.

´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade:

”Ögaren brukade beordras att tvaga sig. Därefter tvättade sig den ögade i det vattnet.”

Rapporterad av Abû Dâwûd.

Och Allâh vet bättre.