Skonade pga. berusning

De lärde har sen gammalt delade och kända åsikter om Ibn ´Arabî och Mansûr. Sett till deras från föreskriften avvikande utlåtanden och tillstånd vågade flera lärde göra Takfîr på båda två. En av dem var Imâm och ´Allâmah ash-Shawkânî (rahimahullâh) i boken ”as-Sawârim al-Hidâd al-Qâti´ah li A´nâq Maqâlât Arbâb-il-Ittihâd”. Där avvisade han Ibn-ul-Fâridh, Ibn ´Arabî, Ibn Sab´în, at-Tilmisânî, al-Djîlî och deras anhängare rörande panenteism.

Men med tanke på deras höga vetenskapliga status valde vissa att tolka deras uttalanden och tillstånd och ursäktade dem för att ha varit i berusat tillstånd varpå de blev passiva. En av dem var även ash-Shawkânî som sade i ”al-Fath ar-Rabbânî”:

”Jag har läst [Ibn ´Arabîs] ”al-Futûhât” och ”al-Fusûs” och insett att de kan förstås annorlunda.”

Varför skall man göra Takfîr på en person som godkänner islam och efterlever dess uppenbara föreskrift om det är möjligt att bibehålla hans islam via tolkning?