Skillnaden mellan profeternas kall och avvikarnas kall

´Allâmah Rabî´ bin Hâdî al-Madkhalî

al-Idjâbât al-Djaliyyah ´an-il-Qadâyâ al-Manhadjiyyah, sid. 81-82

De tidigare skolastikerna förstörde betydelsen av ’det finns ingen sann gud utom Allâh’ genom att tolka det som att det inte finns någon skapare utom Allâh, ingen försörjare utom Allâh och så vidare. De tolkade trosbekännelsen utifrån den monoteism som är relaterad till Allâhs herravälde. Visserligen är den sortens monoteism bekräftad i Qur’ânen och Sunnah och stöds av många bevis, men det är inte betydelsen av ’det finns ingen sann gud utom Allâh’. Dess betydelse är att ingen annan än Allâh har rätt att dyrkas. De araber som Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sändes till var vältaliga. När Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befallde dem att säga ’det finns ingen sann gud utom Allâh’, bekämpade de honom å det hårdaste på grund av trosbekännelsens betydelse. De bekrigade inte honom om dogmen om Allâhs namn, egenskaper och herravälde. De höll med allt det. De hade inga invändningar förutom mot den Nåderike1. Alla andra dogmer godtog de. De argumenterade inte mot Allâhs namn, egenskaper och herravälde. Alla konflikter handlade om betydelsen av ’det finns ingen sann gud utom Allâh’. Detta är bevisat i Qur’ânen. Förstå detta så att ni förstår skillnaden mellan profeternas kall och avvikarnas kall. Förstå profeternas kall. Deras kall befallde skapelsen att dyrka Allâh (´azza wa djall) allena och uppriktigt. De kallade inte till tron på Allâhs herravälde, namn och egenskaper; alla folkslag accepterade det. Profeterna mötte inget motstånd på de punkterna. De blev inte beljugna på de punkterna. De blev beljugna kring kallet till ’det finns ingen sann gud utom Allâh’ och Domedagen, inte kring dogmen om Allâhs herravälde. Beviset för det är Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَلَئِن سَأَلْتَهُم مَّنْ خَلَقَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ لَيَقُولُنَّ اللَّهُ قُلِ الْحَمْدُ لِلَّهِ بَلْ أَكْثَرُهُمْ لَا يَعْلَمُونَ

”Och om du frågar dem: ”Vem har skapat himlarna och jorden?” – svarar de helt säkert: ”Allâh.” Säg: ”Allâh ske lov och pris!” Nej, de flesta av dem är okunniga.”2

قُلْ مَن يَرْزُقُكُم مِّنَ السَّمَاء وَالأَرْضِ أَمَّن يَمْلِكُ السَّمْعَ والأَبْصَارَ وَمَن يُخْرِجُ الْحَيَّ مِنَ الْمَيِّتِ وَيُخْرِجُ الْمَيَّتَ مِنَ الْحَيِّ وَمَن يُدَبِّرُ الأَمْرَ فَسَيَقُولُونَ اللّهُ فَقُلْ أَفَلاَ تَتَّقُونَ

”Säg: ”Vem förser er med det i himlen och på jorden som ni behöver för er försörjning? Vem har makten över hörsel och syn? Vem låter livet spira ur det som är dött och låter döden stiga fram ur det levande? Och vem styr skapelsens ordning?” På detta kommer de att svara: ”Allâh.” Och du skall säga: ”Skall ni då inte frukta?”3

1al-Bukhârî (2731) och Muslim (1784).

231:25

310:31