Skall vi ta hänsyn till lekmännens önskan eller de lärdas ord?

Fråga: Vad skall man göra om lekmännens åsikt går emot de lärdas utslag inom en fråga som berör kallet och man vet att lekmännen och ungdomarna i området kommer att ta illa upp om man inte tar hänsyn till deras tycke?

Svar: Vissa människor har som sagt börjat agera som om de vore de lärda. Det står mellan lekmännen och de lärda. De lärda säger en sak och lekmännen säger en annan. Allâh är större! Har det gått så långt? Det bevisar att Domedagen är nära. Lekmännen säger så och de lärda säger så? Motsvarar lekmännens ord de lärdas ord? Allâh sade:

قُلْ هَلْ يَسْتَوِي الَّذِينَ يَعْلَمُونَ وَالَّذِينَ لَا يَعْلَمُونَ إِنَّمَا يَتَذَكَّرُ أُوْلُوا الْأَلْبَابِ

”Säg: ”Kan de som vet likställas med de som inte vet? Men bara de som har förstånd tänker igenom.”[1]

Om det inte hade varit för Allâh och därefter de lärda skulle lekmännen inte känt till Hans religion. Allâhs profet Mûsâ (´alayhis-salâm) kallade till Tawhîd om och om igen och varnade för avguderi. Alla profeter gjorde så. När han gick iväg för att samtala med sin Herre återvände han och såg sitt folk dyrka en kalv istället för Allâh. Från Tawhîd till avguderi? Från vägledning till villfarelse? På så kort tid? Han levde ju fortfarande och skulle återvända. De dyrkade något som liknade en kalv. Luft gick in i den via dess anus och ut ur dess mun så att den lät som en riktig kalv. De sade att det var deras och Mûsâs gud. De sade:

لَن نَّبْرَحَ عَلَيْهِ عَاكِفِينَ حَتَّى يَرْجِعَ إِلَيْنَا مُوسَى

”Vi kommer inte att sluta att dyrka den förrän Mûsâ återvänder till oss.”[2]

Hur kan du jämföra lekmännen med de lärda? Om det inte hade varit för Allâh och därefter Mûsâ hade de kanske dött i form av otrogna. Ni vet hur han återvände, fördömde dem och brände kalven och kastade den i havet. På kort tid blev de vilsna idoldyrkare efter att ha dyrkat endast Allâh trots att kunskapen, profetkallet och budskapet var närvarande. Dagens lekmän är långt borta från profetkallets och budskapets tid samtidigt som vardagen präglas av okunnighet, blindhet och sekter. Detta betyder att de lärdas status har försvunnit hos vissa människor. Om ditt skägg är längre än den lärdes skägg, din turban större än den lärdes turban och dina kläder vitare än den lärdes kläder, så är du fortfarande en lekman. Du vilseleder dig själv när du placerar dig själv på de lärdas position. Satan har bedragit dig. Allâh har hedrat de lärda. Om inte Allâh hade hedrat dem i Qur’ânen skulle knappt någon människa hedrat dem och framför allt inte idag. Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) har klargjort deras och kunskapens dygd i Sin skrift och via Sitt sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Läs Qur’ânen och skåda högaktningen. Titta på ditt eget liv. Hur gammal är du nu? 50? 55? 60? Hur mycket har du hyllat de lärda? Har du inte hyllat de lärda och deras status under dessa år? Läser du inte Qur’ânen? Titta hur många dygder, förträffligheter och utmärkande drag som de har. Jag upprepar frågan:

Vad skall man göra om lekmännens åsikt går emot de lärdas utslag inom en fråga som berör kallet och man vet att lekmännen och ungdomarna i området kommer att ta illa upp om man inte tar hänsyn till deras tycke?

Är det lekmännens kall som gäller eller de lärdas kall? Är det lekmännen som utgör en referens eller de lärda? Vi ber Allâh om stabilitet utmed Qur’ânen och Sunnah.

[1] 39:9

[2] 20:91