Sitt inte med dem!

Imâm Muhammad bin ´Alî ash-Shawkânî (d. 1250)

Fath-ul-Qadîr (1/481)

´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) läste upp:

هُوَ الَّذِيَ أَنزَلَ عَلَيْكَ الْكِتَابَ مِنْهُ آيَاتٌ مُّحْكَمَاتٌ هُنَّ أُمُّ الْكِتَابِ وَأُخَرُ مُتَشَابِهَاتٌ فَأَمَّا الَّذِينَ في قُلُوبِهِمْ زَيْغٌ فَيَتَّبِعُونَ مَا تَشَابَهَ مِنْهُ ابْتِغَاء الْفِتْنَةِ وَابْتِغَاء تَأْوِيلِهِ وَمَا يَعْلَمُ تَأْوِيلَهُ إِلاَّ اللّهُ وَالرَّاسِخُونَ فِي الْعِلْمِ يَقُولُونَ آمَنَّا بِهِ كُلٌّ مِّنْ عِندِ رَبِّنَا وَمَا يَذَّكَّرُ إِلاَّ أُوْلُواْ الألْبَابِ

”Det är Han som har uppenbarat för dig denna Skrift, där det finns fast och klart formulerade budskap – de utgör dess kärna – och andra som är mindre klara. Men de vilkas hjärtan har farit vilse går efter sådant i Skriften som är mindre klart, när de försöker så split och förvirring genom tolkning av dess innersta mening – dess innersta mening känner ingen utom Allâh. – De vilkas kunskap är fast och djupt rotad säger: ”Vi tror på detta; allt är från vår Herre.” Men ingen ägnar eftertanke åt detta utom de som har förstånd.”1

Därpå sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Om ni ser dem som debatterar om det, skall ni veta att det är dem Han åsyftade. Akta er därför för dem.”

Hos al-Bukhârî står det:

”Om du ser dem som följer det oklara, skall ni veta att det är dem som Allâh har beskrivit. Akta er därför för dem.”2

Hos Ibn Djarîr och andra heter det:

”Om du ser dem som följer det oklara i den och debatterar kring det, skall ni veta att det är dem som Allâh har åsyftat. Sitt därför inte med dem.”

´Abd bin Humayd, ´Abdur-Razzâq, Ahmad, Ibn-ul-Mundhir, Ibn Abî Hâtim, at-Tabarânî, Ibn Mardûyah och al-Bayhaqî i ”as-Sunan” rapporterade via Abû Umâmah som berättade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade om versen:

فَأَمَّا الَّذِينَ في قُلُوبِهِمْ زَيْغٌ فَيَتَّبِعُونَ مَا تَشَابَهَ مِنْهُ

”Men de vilkas hjärtan har farit vilse går efter sådant i Skriften som är mindre klart…”

”De är Khawâridj.”

13:7

2al-Bukhârî (4547) och Muslim (2665).