Sist men först
Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)
Sharh Sahîh al-Bukhârî (3/455)
Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs Sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
”Vi är de sista och de första på Domedagen frånsett att de fick Skriften före oss. Detta är den dag som de blev förpliktigade att hålla, men de blev oense om den, varpå Allâh vägledde oss till den. Därom följer människorna oss. Judarna har imorgon och nasaréerna har överimorgon.”1
Vi är de sista i kronologisk ordning. Detta samfund är det sista samfundet, men först framme på alla samlingsplatser och i alla moment på Domedagen. Detta samfund kommer att vara det första som döms av Allâh, först som kommer att beträda Vägen, först som kommer att stiga in i paradiset och först inom allting annat på Domedagen. Därom kommer detta samfund att vara det första ehuru det kommer sist i kronologisk ordning. Våra föregångare fick sin skrift före oss och vi fick vår skrift efter dem, men de efterlever inte sin skrift till skillnad från oss – vi efterlever vår skrift.
1al-Bukhârî (876) och Muslim (855).