Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

Sharh al-Fatwâ al-Hamawiyyah (35)

Fråga: En lärare vid vår fakultet gör gällande att alla muslimska grupper har positiva sidor och rekommenderar studenterna att anamma dem. Som exempel gav han Djamâ´at-ut-Tablîghs och Sûfiyyahs tillvägagångssätt i kallelse. Har han rätt?

Svar: Som ni förstår har de en regel vid namn ”Gyllene regeln” och som lyder som följande:

”Vi samarbetar om det som vi är ense och ursäktar varandra inom det som vi är oense.”

Den åsikten härrör från den regeln. Nej, det är inte tillåtet. Vi ska inte ursäkta varandra inom det vi är oense, utan referera till bevisen. Den som följer bevis har rätt, den som inte gör det har fel. Vi behagas inte av fel. Inte heller kompromissar vi om Allâhs (´azza wa djall) religion. Det som motstrider bevis är avslaget. Vi följer bara bevis, oavsett vem som frambringar det. Sanningen är den troendes bortsprungna djur; var han än hittar det tar han det. Att säga att vi ska vara vänner och ha överseende med varandra och samarbeta om det som vi är ense och ursäkta varandra inom allting annat – ska vi ursäkta varandra när vi åkallar andra än Allâh? Ska vi ursäkta varandra när vi åkallar gravar och reliker? Vad är vi ense om då? Enkom ordet ‘islam’. Det räcker inte. Islam måste efterlevas. Regeln är alltså falsk. De kallar den för ”Gyllene regeln”. Tyvärr tillämpas den av vissa ungdomar och Hizbiyyûn. Regeln är som sagt falsk och går emot Qur’ânen och Sunnah. Allâh befallde inte oss att ursäkta varandra; Han sade:

فَإِن تَنَازَعْتُمْ فِي شَيْءٍ فَرُدُّوهُ إِلَى اللّهِ وَالرَّسُولِ إِن كُنتُمْ تُؤْمِنُونَ بِاللّهِ وَالْيَوْمِ الآخِرِ ذَلِكَ خَيْرٌ وَأَحْسَنُ تَأْوِيلاً

”Och om ni råkar i tvist om något, överlåt då avgörandet åt Allâh och sändebudet, om ni tror på Allâh och den Yttersta dagen. Detta är bäst och en riktig och lycklig utgång.”1

Han sade inte alla ska ursäkta varandra och vidhålla sina dogmer.