Salât-ul-Djanâzah för missfall

Författare: Imâm Ibn Qudâmah al-Maqdisî
Källa: al-Mughnî (3/458)
Dâr ´Âlam-il-Kutub, 1419/1999
Fotnoter: darulhadith.com
publicerad
26.04.2008

Missfall är att kvinnan antingen
föder barnet dött eller också outvecklat.

Om barnet kommer ut levande och
skrikande, råder det enighet om att det skall tvättas och att man
förrättar begravningsbönen för det. Ibn-ul-Mundhir sade:

”De lärda är ense om att man
skall be begravningsbönen för barnet om man fått reda på att
det har levt och skrikit.”

Om barnet inte skriker, sade
Imâm Ahmad:

”Om barnet blir fyra månader
eller äldre, skall det tvättas. Därefter ber man begravningsbönen för
det.”

Denna åsikt har också
Sa´îd bin al-Musayyab, Ibn Sîrîn och Ishâq. Ibn ´Umar förrättade begravningsbönen
för sitt barnbarn som föddes dött.

al-Hasan, Ibrâhîm, al-Hakam,
Hammâd, Mâlik, al-Awzâ´î och Hanafiyyah säger:

”Man skall inte be begravningsbönen
för det, förrän det skriker.”

ash-Shâfi´î har båda åsikterna
baserat på profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hadîth (i
betydelse):

”Man skall varken förrätta bönen
för ett barn, ärva det eller ärvas av det förrän det skriker.”

Rapporterad av at-Tirmidhî
[1]
.

Detta baseras på att barnets
liv inte har bekräftats. Till följd därav skall det varken ärva, ärvas
eller bes för, på samma sätt som man inte gör det för det som är
under fyra månader.

Vi – Hanâbilah – håller
oss till al-Mughîrahs hadîth i vilken han rapporterar att profeten (sallâ
Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Man skall förrätta bönen för
missfallet.”

Rapporterad av Abû Dâwûd
[2]
och at-Tirmidhî [3] . I at-Tirmidhîs formulering står det (i betydelse):

”Man skall förrätta bönen för
barnet.”

at-Tirmidhî sade:

”Denna hadîth är autentisk och
god (Hasan).”

Ahmad nämnde denna hadîth och
använde sig av den som bevis. Ett annat bevis är Abû Bakr as-Siddîqs
hadîth i vilken profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Ingen har mer rätt att få
bönen förrättad för en, än barnet.” [4]

Detta baseras på att det
är en skapelse som det har blåsts in en själ i. Sålunda skall
man förrätta bönen för det, precis som man gör för barnet som kommer ut
skrikande.

Vad deras hadîth
[5]
beträffar, sade at-Tirmidhî:

”De lärda har olika uppfattningar
om den. Vissa av dem har rapporterat den från en följeslagare [och
inte från profeten]. Detta verkar vara mer korrekt än att säga att
det är profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord.”


[1] 1032. Imâm al-Albânî sade:
”Autentisk.” (Sahîh Sunan at-Tirmidhî (1/526))

[2] 3180. Imâm al-Albânî sade:
”Autentisk.” (Sahîh Sunan Abî Dâwûd (2/293))

[3] 1031. Imâm al-Albânî sade:
”Autentisk.” (Sahîh Sunan at-Tirmidhî (1/525))

[4] al-Bayhaqî (4/9).


[5]
”Man skall varken förrätta bönen för ett barn, ärva det eller
ärvas av det förrän det skriker.”