Salafs Qur’ân-läsning under Ramadhân

Publicerad: 2013-01-26
Författare: Imâm Zayn-ud-Dîn bin Radjab al-Hanbalî (d. 795)
Källa: Latâ’if-ul-Ma´ârif, sid. 235-237

 

Det rapporteras i al-Musnad från Wâthilah bin al-Asqa´ att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

“Ibrâhîms skrift uppenbarades den första natten av Ramadhân. Toran uppenbarades efter att sex dagar av Ramadhân hade gått. Evangeliet uppenbarades den trettonde Ramadhân. Qur’ânen uppenbarades efter att tjugofyra dagar av Ramadhân hade gått.”

Profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Qur’ân-läsning i bönen under Ramadhân-nätterna var längre än annars. En natt i Ramadhân förrättade Hudhayfah bönen med honom (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Han läste först al-Baqarah, därefter an-Nisâ’ och därefter Âl ´Imrân. Han kom aldrig till en skrämmande vers utan att han stannade upp och tillbad. Han hann bara förrätta två Rak´ât då Bilâl kom för att underrätta honom om bönen.”1

Rapporterad av Imâm Ahmad och an-Nasâ’î vars rapportering säger att han endast förrättade fyra Rak´ât.

´Umar befallde Ubayy bin Ka´b och Tamîm ad-Dârî att leda folket i bönen under Ramadhân. Imâmen brukade läsa tvåhundra verser i varje Rak´ah så att de till sist fick luta sig mot käppar på grund av det långa ståendet. De var klara först innan gryning. I en rapportering nämns de hur de knöt rep mellan pelarna som de sedan höll i. Det rapporteras också att ´Umar enade mellan tre imamer och att han lät den snabbaste läsa trettio verser, den måttlige tjugofem verser och den långsamme tjugo verser.

På efterföljarnas tid läste de al-Baqarah under åtta Rak´ât. Om man läste den under tolv Rak´ah, tyckte man att det gick för snabbt. Ibn Mansûr sade:

“Ishâq bin Râhûyah fick frågan om hur mycket man läser under nattbönen i Ramadhân? Han tillät inte under tio verser. Det sades till honom att folket inte behagas av det. Då sade han: “Må de aldrig behagas! Led dem inte i bönen om de inte behagas av tio verser ur al-Baqarah. När du kommer till de kortare kapitlen, skall du läsa motsvarade tio verser ur al-Baqarah.” Det vill säga i varje Rak´ah. Likaså föraktade Mâlik att man läser mindre än tio verser.”

Ahmad blev frågad om det som rapporterats från ´Umar om den snabbe och långsamme läsaren. Han sade:

“Det är svårt för människorna och speciellt nu när nätterna är korta. Det skall vara utmed människornas kapacitet.”

Ahmad sade till en av sina vänner som ledde bönen:

“Dessa människor är svaga. Läs fem, sex eller sju verser.” Jag gjorde så och läste ut hela Qur’ânen natten till den tjugosjunde.”

Det har rapporterats från al-Hasan att mannen som ´Umar hade utsett brukade läsa fem sex verser. Imâm Ahmads tal tyder på att man tar hänsyn till samlingens tillstånd så att man inte försvårar det för den. Detta sade även andra bland Hanafiyyah.

Vad gäller den som förrättar bönen ensam, så är det upp till var och en att läsa hur mycket man vill vilket profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade. Detsamma gäller i fall man förrättar bönen med någon som behagas av ens sätt.

Vissa av Salaf brukade läsa ut Qur’ânen under bönen var tredje natt. Vissa läste ut den var sjunde natt. Till dem hör Qatâdah. Somliga läste ut den var tionde natt. Till dem hör Abû Radjâ’ al-´Atâridî.

Salaf läste Qur’ânen både i bönen och utanför bönen under Ramadhân. al-Aswad läste ut Qur’ânen varannan natt under Ramadhân. an-Nakha´î gjorde samma sak under de tio sista dagarna och var tredje dag under resten av månaden. Qatâdah brukade läsa ut Qur’ânen var sjunde dag året runt och var tredje dag under Ramadhân och varje natt under de tio sista dagarna. ash-Shâfi´î brukade läsa ut Qur’ânen sextio gånger i Ramadhân vid sidan av bönen. Detsamma rapporteras från Abû Hanîfah. Qatâdah brukade dessutom studera Qur’ânen i Ramadhân. az-Zuhrî brukade säga när Ramadhân hade gått in:

“Nu gäller endast Qur’ân-läsning och att ge mat till människor.”

´Abdur-Razzâq sade:

“När Ramadhân hade gått in brukade Sufyân ath-Thawrî lämna all form av dyrkan och sysselsätta sig endast med Qur’ân-läsningen.”

´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) brukade läsa Qur’ânen varje morgon under Ramadhân. När solen hade gått upp, lade hon sig för att sova.

Vad gäller att det råder ett förbud mot att läsa ut Qur’ânen under mindre än tre dagar, så är det allmänt. Men vad gäller under förträffliga tider som Ramadhân och i synnerhet de tio sista nätterna då man är på jakt efter Ödets natt, eller på förträffliga platser som Makkah för dem som reser in i den, så är det rekommenderat att läsa mycket Qur’ânen för att ta vara på tid och plats. Denna åsikt har Ahmad, Ishâq och andra imamer och det tyder även de andras handlingar på vilket vi har nämnt.

1 an-Nasâ’î (1132) och Ahmad (5/400).