Sanningen som det inte finns någon som helst tvekan om är läran som de bästa generationerna hade och därefter de som efterträder dem. De ansåg att bevisen för Allâhs egenskaper var ordagranna och de gick inte in i något som de inte hade kunskap om. De förvrängde inte, de misstolkade inte. Det är allmänt känt från deras uttalanden, handlingar och lära som det råder inga tvivel om och som ingen kan förneka eller disputera.

När en ny uppstickare dök upp på deras tid klargjorde de hans tillstånd för människorna och förklarade för dem hans villfarelse. De sade det öppet på offentliga platser och i stora samlingar. De varnade människorna för hans innovation. Så gjorde de exempelvis när Ma´bad al-Djuhanî och hans anhängare dök upp och förnekade ödet. Följaktligen krossade de honom och klargjorde hans villfarelse och falska lära så att människorna skulle akta sig för honom. De enda som gick under var de vilkas hjärtan hade stängts och ögon bländats av Allâh.

På samma sätt var de som kom efter dem; de klargjorde för människorna de vilsnas falska läror. De fortsatte på det viset så att innovatören som hade en innoverad syn på Allâhs egenskaper inte klarade av att visa sin innovation. De dolde dem liksom kättarna dolde sin otro. Likaså fungerar alla andra innovatörer.