ash-Shawkânî sade i sin lilla avhandling ”at-Tuhaf fî Madhâhib-is-Salaf”:

”Utmed det som jag har nämnt vet du att följeslagarnas, efterföljarnas och deras efterföljares dogm gick ut på att framföra de egenskapsrelaterade bevisen bokstavligt utan förvrängning eller långsökt tolkning av något av det, tvång, liknelse eller förnekelse som många tolkningar leder till.”

Sammanfattningsvis kan vi säga att Salaf avsåg inte att tolka något av de egenskaper som vissa kan få för sig tyder på liknelse, däribland:

الرَّحْمَنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَى

”Den Nåderike har rest Sig över tronen.”1

أَأَمِنتُم مَّن فِي السَّمَاء أَن يَخْسِفَ بِكُمُ الأَرْضَ فَإِذَا هِيَ تَمُورُ أَمْ أَمِنتُم مَّن فِي السَّمَاء أَن يُرْسِلَ عَلَيْكُمْ حَاصِبًا فَسَتَعْلَمُونَ كَيْفَ نَذِيرِ

”Kan ni vara säkra på att Han, som är ovanför himlen, inte låter jorden uppsluka er? Se hur den skälver och skakar! Eller kan ni vara säkra på att Han, som är ovanför himlen, inte släpper lös en storm över er, så våldsam att ni förstår Min varning?”2

يَدُ اللَّهِ فَوْقَ أَيْدِيهِمْ

”Allâhs hand är över deras händer.”3

Detta råder det samstämmighet om. Däremot råder det oenighet om Salaf visste vad dessa verser betydde eller om de bara läste dem utav dyrkan samtidigt som de ansåg att de inte skall förstås ordagrant eftersom det medför liknelse. Det är vad Ibn Khaldûns ord tyder på4. Men om vi betraktar al-Maqrîzîs, as-Sâbûnîs, ash-Shawkânîs och andras ord, ser vi att Salaf visste visst vad verserna och hadîtherna betydde eftersom de bekräftade åt Allâh det som stod i texterna. Om de inte hade förstått vad dessa verser och hadîther betyder, skulle de aldrig bekräftat egenskaperna. Hur skulle de bekräfta något inte de förstod? Däremot forskade Salaf (rahimahumullâh) inte utöver det ordagranna; de gick inte in på egenskapernas beskaffenhet eller hur Hans essens är beskriven med dem. Ta till exempel:

الرَّحْمَنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَى

”Den Nåderike har rest Sig över tronen.”5

Det första en Salafî förstår här är uppresning och resning. Sedan går han inte längre än så. Han går inte in på resningens realia och beskaffenhet. Dock tror han på att denna resning inte kan jämföras med en skapelses resning över en annan skapelse. Således sade Mâlik bin Anas när han frågades om vår Herres resnings beskaffenhet:

”Resningen är känd och beskaffenheten är okänd.”

Han menade att resningen i versen är känd ur ett språkligt perspektiv och kan därför inte förnekas. Beskaffenheten är däremot okänd för vår del och tillhör det mindre dolda. Bara Allâh känner den. Detsamma skall sägas om alla andra egenskaper.