Salaf om besök av sjuka Ahl-ul-Bid´a och begravningsbönen för deras döda
191 – Hârûn bin Ziyâd sade:
”Jag hörde en man fråga al-Firyâbî om den som förtalar Abû Bakr. Han sade: ”Han är otrogen.” Han frågade: ”Skall vi be begravningsbönen för honom?” Han svarade: ”Nej.” Jag sade: ”Vad skall vi göra med honom när han sade att det inte finns någon sann gud utom Allâh?” Han svarade: ”Rör inte honom med era händer. Knuffa honom med hjälp av brädor till dess att han hamnar i sin grop.”
192 – Muhammad bin Bashshâr sade:
”Jag frågade ´Abdur-Rahmân bin Mahdî: ”Kan jag vara med på begravningen för en person som brukade förtala Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare?” Han svarade: ”Om han hade varit min anhörig hade jag inte ärvt honom.”
193 – Abû Bakr bin ´Ayyâh sade:
”Jag ber varken begravningsbönen för en Râfidhî eller för en Harûrî. Ty en Râfidhî anser att ´Umar är otrogen och en Harûrî anser att ´Alî är otrogen.”
194 – Talhah bin Musarrif sade:
”Man skall inte gifta sig med Râfidhahs kvinnor. Deras slakt skall inte ätas. De är avfällingar.”
195 – Det sades till al-Hasan att en man bad begravningsbönen för en från Ahl-ul-Ahwâ’ varpå han sade:
”Berätta för honom att vi inte kommer att be begravningsbönen för honom när han har dött.”
196 – Ibn Sîrîn såg en av sina kollegor på en plats i Basrah och frågade honom: ”Vad gör du här?” Mannen svarade: ”Jag besökte en sjuk man.” Det vill säga en från Ahl-ul-Ahwâ’. Då sade Ibn Sîrîn: ”Jag kommer inte att besöka dig om du blir sjuk och jag kommer inte att be begravningsbönen för dig när du dör om du inte ångrar dig.” Mannen sade: ”Jag ångrar mig.”
197 – al-Fudhayl sade:
”Jag kan äta med en jude och en nasaré men inte med en innovatör.”
198 – Han sade också:
”Allâh! Låt inte en innovatör ge mig något så att mitt hjärta fattar tycke för honom.”
199 – Han sade också:
”Om Allâh vet att en man hatar en innovatör hoppas jag att Allâh förlåter honom ehuru han har få handlingar.”
200 – al-Marwazî sade:
”Jag frågade Abû ´Abdillâh [Ahmad bin Hanbal] om personen som förtalar Abû Bakr, ´Umar, ´Uthmân och ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhum). Han svarade: ”Jag anser inte att han är muslim.”
202 – Bishr bin al-Hârith sade:
”Den som förtalar Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare är otrogen ändock han fastar, ber och säger att han är muslim.”
203 – al-Awzâ´î sade:
”Den som förtalar Abû Bakr har avfallit från religionen och är tillåten att dödas1.”
204 – Abû ´Ubayd al-Qâsim bin Sallâm sade:
”Râfidhah har ingen rätt till krigsbyte som tas på ett fredligt sätt eller från slagfältet. Ty Allâh (´azza wa djall) sade:
وَالَّذِينَ جَاؤُوا مِن بَعْدِهِمْ يَقُولُونَ رَبَّنَا اغْفِرْ لَنَا وَلِإِخْوَانِنَا الَّذِينَ سَبَقُونَا بِالْإِيمَانِ وَلَا تَجْعَلْ فِي قُلُوبِنَا غِلًّا لِّلَّذِينَ آمَنُوا رَبَّنَا إِنَّكَ رَؤُوفٌ رَّحِيمٌ
”De som kommer efter dem ber: ”Herre, ge oss Din förlåtelse och förlåt våra bröder som gått före oss i tron, och låt inte ovilja mot [någon] troende bli kvar i våra hjärtan! Herre! Du ömmar, full av barmhärtighet!”2
259:10