Säg inte mer än profeten

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Silsilat-ul-Ahâdîth as-Sahîhah (1/681-682)

346 – Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Om jag berättar något för er ska ni inte addera något till mina ord.”

Rapporterad av Ahmad (5/11): Muhammad bin Dja´far berättade för oss: Shu´bah berättade för oss, från Salamah bin Kuhayl, från Hilâl bin Yasâf, från Samurah, från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Också at-Tayâlisî rapporterade den i sin ”al-Musnad” (899-900).

I hadîthen finns flera uppenbara etiketter varav den viktigaste är att man inte adderar något till hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord. Även om han syftade på återberättelser och citat, gäller förbudet inte mindre avsiktligt adderad dyrkelse i hopp om större belöning. Adderingen framgår som bäst när man adderar något till hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) rapporterade och bekräftade erinran, som till exempel i samband med ätning:

بسم الله الرحمن الرحيم

”I Allâhs, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn.”

Så som det inte är tillåtet att addera till profetens ord:

”Säg:

بسم الله

”I Allâhs namn.”

är det inte heller tillåtet att säga mer än så när man ska äta, ty det är en addering till profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord, därav kan förbudet inte gälla mindre i detta fall. Ty profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord ”Säg: ”I Allâhs namn.” var i pedagogiskt syfte. Om det inte är tillåtet att addera i pedagogiskt syfte, kan förbudet inte gälla mindre i praktiserande syfte som är det själva målet. Ser du inte hur Ibn ´Umar (radhiya Allâhu ´anhumâ) fördömde den nysande mannen som lovade Allâh och sedan hyllade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam)? Han sade till honom:

”Också jag lovar Allâh och fredar Allâhs sändebud, men det var inte så Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) lärde oss. Han lärde oss att säga i samband med nysning:

الْحَمْدُ للهِ عَلى كُلِّ حَال

”Lov och pris tillkommer Allâh i alla fall.”1

Om du förstår detta inser du att hadîthen är ett av många bevis som avvisar addering i religion och dyrkan.

1al-Hâkim (4/265-266) som sade att berättarkedjan är autentisk och fick medhåll av adh-Dhahabî.