Den som citerar en domare att han har sagt att endast städare, blinda och gamlingar är berättigade till välgörenhet skall veta att ingen lärd har sagt så. Den som säger så har en bristfällig pålitlighet och skall ersättas.

Och om det är förkunnaren som ljuger om honom så skall han straffas så att det avskräcker honom och hans jämlikar från att ljuga om folk. Att människor som ljuger om andra och talar om dem på ett sätt som avviker från islam skall bestraffas är en självklarhet som inte behöver någon rättegång. I det här fallet är det tillåtet att straffa utan rättegång.

Så skall även personen som talar om religionen utan kunskap behandlas; människor som talar utan kunskap och ger utslag utan kunskap och deras jämlikar som ger sig in i att undervisa och ge utslag utan kunskap. Alla dessa skall straffas på ett skräckinjagande sätt.