Så jämför Mu´attilah Allâh med skapelsen

Shaykh-ul-Islâm Ahmad bin Taymiyyah (d. 728)

al-Hamawiyyah, sid. 23

Salafs metodik befinner sig mellan förnekelse och jämförelse. De jämförde inte Allâhs egenskaper med skapelsens egenskaper och de jämförde inte Allâhs essens med skapelsens essens. Inte heller dementerade de egenskaper som Han beskrivit Sig själv med eller som Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) beskrivit Honom med. De dementerade inte Allâhs sköna namn och höga egenskaper, de förvrängde inte Allâhs ord och de missbrukade inte Hans namn och budskap.

Alla som förnekar och jämför hamnar i såväl förnekelse som jämförelse. De som förnekar förstår Allâhs namn bara på ett sätt som passar skapelsen. Utmed den förståelsen går de vidare och förnekar Allâhs namn. Med andra ord har de enat mellan jämförelse och förnekelse; först jämförde de, sedan förnekade de. Deras liknelse och jämförelse beror på att de förstår Allâhs namn och egenskaper på ett vis som passar skapelsens namn och egenskaper. Sedan förnekar de Allâhs (subhânahu wa ta´âlâ) rätt till Hans namn och egenskaper som tillkommer enkom Honom (subhânahu wa ta´âlâ).

Om någon säger att Allâhs eventuella befintlighet ovanför tronen fordrar att Han är större än tronen, mindre än tronen eller jämlik med tronen och att allt omnämnt är omöjligt, skall han veta att han endast har förstått av Allâhs befintlighet över tronen det som han har förstått från skapade kroppar. Sådana fordringar härrör från en sådan förståelse. Beträffande resningen som tillkommer Allâhs majestät och är typisk för Honom, så kan ingen av de falska fordringarna tillämpas på den.

Den som säger så påminner om personen som säger att om skapelsen har en Skapare, måste Han utgöras av substans eller oväsentlighet – och båda är omöjliga i förhållande till Honom. Ty inget kan existera utan att vara det ena eller det andra. Därtill säger han att om Allâh är upprest över tronen, liknar Han människan som sitter på stolen och går ombord på båten – det är det enda som känns från en resning. En person som resonerar på det viset förstår inget annat än en skapelses resning.

Sanningen är den som det bästa samfundet har enats om; Allâh är upprest över Sin tron på ett sätt som tillkommer Hans majestät. På samma sätt som Han vet, ser och förmår på ett vis som inte liknar skapelsens egenskaper, så är Han (subhânah) även upprest över tronen på ett vis som inte liknar skapelsens höghet – fjärran är Allâh från det!