Så försvagade al-Kawtharî slavinnans hadîth

Mu´âwiyah bin al-Hakam as-Sulamî (radhiya Allâhu ´anh) sade:

Jag hade får mellan Uhud och al-Djawâniyyah som vallades av min slavinna. En dag kom en varg och tog ett lamm från henne. Jag är ju en vanlig människa och blir arg precis som alla andra människor. Jag lyfte på min hand och gav henne en smäll. Därefter gick jag till Allâhs sändebud. Jag såg väldigt allvarligt på det varpå jag sade: ”Allâhs sändebud! Skall jag inte frige henne?” Han sade: ”Hämta henne till mig istället.” Hon fördes fram till Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) varvid han sade till henne: ”Var är Allâh?” Hon svarade: ”Allâh är ovanför himlen.” Han frågade: ”Vem är jag då?” Hon svarade: ”Du är Allâhs sändebud.” Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade: ”Frige henne. Hon är förvisso troende.”

Hadîthen har återberättats via flera håll. Förmodligen är det därför författaren1 sade att den har rapporterats mångfaldigt. Det kan dock diskuteras. I vissa formuleringar står det att den utländska slavinnan pekade upp mot himlen istället för att säga att Han är ovanför himlen, vilket finns i ”al-Musnad”. Men i den kedjan finns al-Mas´ûdî som hette ´Abdur-Rahmân bin ´Abdillâh bin ´Utbah bin Mas´ûd al-Kûfî som med tiden brukade blanda ihop saker och ting. Just den här formuleringen återberättade han i det skedet. Ty den återfinns i ”al-Musnad”2 och al-Bayhaqîs ”as-Sunan”3 via Yazîd bin Hârûn. Ibn Numayr sade:

Han var pålitlig. Med åren började han blanda ihop saker och ting. ´Abdur-Rahmân bin Mahdî och Yazîd bin Hârûn återberättade blandade hadîther från honom.”

Så när adh-Dhahabî säger i originalet att dess berättarkedja är god, så är det inte alls gott. Vad som understryker svagheten i tillägget ”utländsk” är att andra vägar saknar det. Författaren har tagit med dem i originalet. Vissa är autentiska, andra är helt okej som ytterligare intyg.

Jag har nämnt hadîthens källor och dömt den i ”Sahîh Sunan Abî Dâwûd” (862), Ibn Abî Shaybahs ”al-Îmân” (84) och ”Dhilâl-ul-Djannah” (489).

Hadîthen är tvivelsutan autentisk och endast en okunnig eller en lustdriven och partisk person tvivlar på det. Varje gång de nås av en text från Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som motsätter sig deras villfarelse, försöker de göra sig av med den via tolkning eller till och med dementi. Skulle de inte klara av det, börjar de tala illa om dess äkthet. Så är även fallet med denna hadîth. Dess berättarkedja är autentisk och har autentiserats av Hadîth-lärans imamer. Några av dem är Imâm Muslim som nämnde den i sin ”as-Sahîh”, Abû ´Awânah i sin ”al-Mustakhradj” och al-Bayhaqî i sin ”al-Asmâ’ was-Sifât” som sade:

”Den är autentisk och rapporterad av Muslim.”4

Trots dess autenticitet, ser vi den förgjorde al-Kawtharî göra allt i sin fanatism för att skaka om dess autenticitet och hävdar att hadîthen är tumultartad. Han kommenterade hadîthen i boken ”al-Asmâ’ was-Sifât” och sade:

”´Atâ’ bin Yâsir är ensam om att rapportera hadîthen från Mu´âwiyah bin al-Hakam5. I hans formulering, som förekommer i adh-Dhahabîs ”al-´Uluww”, står det att sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hadîth med slavinnan enbart berör pekandet. Följaktligen uttryckte sig återberättaren på det sätt han förstod från pekandet. Vad som tyder på det vi säger är ´Atâ’s formulering:

”Slavinnans ägare berättade själv för mig.”

Däri förekommer det att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sträckte ut handen i form av en förvånande gest och sade: ”Vem är ovanför himlen?” Då sade hon: ”Allâh.” Han sade då: ”Vem är jag?” Hon sade: ”Allâhs sändebud.” Då sade han: ”Frige henne. Hon är förvisso muslim.” Detta är ett av bevisen för att frågan ”Var är Allâh?” inte ställdes av Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Som du ser har hadîthens överförda återberättelse orsakat denna tumult.”6

Detta är vad han har sagt – må Allâh döma honom med Sin rättvisa. Om du kommer ihåg, vet du att vi har klargjort hadîthens autenticitet. Du vet också att hadîthen från ´Atâ’, från slavinnans ägare, är ingalunda autentisk på grund av dess berättarkedja. Ty den går via Sa´îd bin Zayd. Även om han själv är trovärdig, har han inget starkt minne. Därför har ett flertal förklarat honom vara svag. Faktum är att Yahyâ bin Sa´îd sade att han är otroligt svag. Detta är vad Hâfidh antydde i ”at-Taqrîb” då han sade:

”Trovärdig som besitter inbillningar.”

Därtill bör du även känna till ”handen” och ”frågan” i rapporteringen. Den som har rapporterat den är ensam om det och hör inte till de memorerande återberättarna eller ens dem som är precis under dem. Att han är ensam om att rapportera denna hadîth, får de lärda inom Hadîth-läran att anse hadîthen vara dels svag, dels avvikande från de autentiska hadîtherna. Detta råder det inga tvivel om.

Ägna en tanke åt hur denne al-Kawtharî förlitade sig på denna avvikande rapportering. Men det är inte allt! Rätt som det är konfronterar han den med en bekräftad rapportering vars autenticitet de Hadîth-lärda är enade om. Anledningen till det är att han förlitade sig på den avvikande rapporteringen för att använda sig av den som bevis för att den autentiska rapporteringen är svag och tumultartad. Vad skall en troende säga om denne man som utnyttjade sin kunskap till att få muslimerna betvivla sin profets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hadîther? Må Allâh ge honom det han förtjänar!

Inte heller nöjer han sig med denna villfarelse. Också ger han sig på en av återberättarna och anklagar honom för lögn om Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) – trots att han känner till sanningen. Saken är att återberättaren är pålitlig, oavsett vem han är, då samtliga återberättare till hadîthen är pålitliga. Hans föregående ord betyder att det var återberättaren själv som lade följande fråga i profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) mun:

”Var är Allâh?”

al-Kawtharî anser inte att han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har sagt detta. I stället är det återberättaren som hittade på det själv i stället för Sa´îd bin Zayds rapportering:

”Då sträckte profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) förvånat ut sin hand: ”Vem är ovanför himlen?”

Sålunda anser jag mig vara skyldig att varna muslimerna för denne al-Kawtharî och hans jämlikar som falskt anklagar oskyldiga människor för saker och ting. Dessutom påminner jag dem om Hans (ta´âlâ) ord:

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِن جَاءكُمْ فَاسِقٌ بِنَبَأٍ فَتَبَيَّنُوا أَن تُصِيبُوا قَوْمًا بِجَهَالَةٍ فَتُصْبِحُوا عَلَى مَا فَعَلْتُمْ نَادِمِينَ

”Troende, om en människa som inte åtnjuter stadgat rykte kommer till er med en upplysning, försök då reda ut, så att ni inte utan att inse det tillfogar skada och sedan måste ångra vad ni gjort.”78

1adh-Dhahabî.

2al-Musnad (2/291).

3as-Sunan (7/388).

4Sid. 422

5Så sade han! Må han få vad han förtjänar.

6Sid. 421-422

749:6