Rovdjursfåglar

Alla fågelarter är lovliga att ätas bortsett från arter som de lärde har delade åsikter om. En av dem är fåglar som jagar med klor, som till exempel hökar, falkar och örnar. Som bekant anser majoriteten att de är olovliga och bevisar sin åsikt med hadîthen hos Muslim och andra. Den åsikten har ash-Shâfi´î, Ahmad och Abû Hanîfah.

Mâlik (rahimahullâh) däremot tillåter förtäring av kloförsedda fåglar. Hans argument är generaliseringen i Hans (ta´âlâ) ord:

قُل لاَّ أَجِدُ فِي مَا أُوْحِيَ إِلَيَّ مُحَرَّمًا عَلَى طَاعِمٍ يَطْعَمُهُ إِلاَّ أَن يَكُونَ مَيْتَةً أَوْ دَمًا مَّسْفُوحًا أَوْ لَحْمَ خِنزِيرٍ فَإِنَّهُ رِجْسٌ أَوْ فِسْقًا أُهِلَّ لِغَيْرِ اللّهِ بِهِ

Säg: “I det som har uppenbarats för mig finner jag ingenting ätbart som är förbjudet utom självdöda djur, spillt blod eller svinkött – det är orent – eller det som i synd offrats till någon annan än Allâh.”1

Samma åsikt delas även av al-Layth, al-Awzâ´î och Yahyâ bin Sa´îd. Mâlik sade:

Jag har inte sett någon lärd förakta förtäring av rovdjursfåglar.”

Ibn-ul-Qâsim sade:

Mâlik föraktade inga fågelarter, varken gamar, örnar, falkar, glador eller kråkor. Han gjorde ingen skillnad på rovdjursfåglar, asfåglar och andra fågelarter.”

En annan sort är glador och befläckade kråkor som har beskrivits som trotsiga djur och får dödas i både Haram och utanför. Att de får dödas bevisar att de inte får ätas. Den åsikten har majoriteten till skillnad från Mâlik och hans redan angivna meningsfränder. ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade:

Jag förvånas över folk som äter kråkor då han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) lät den dödas.”

ash-Shirâzî sade:

Även den stora svarta kråkan är förbjuden att ätas därför att den, liksom den befläckade, äter as.”

16:145