Rösthöjning och yrkesutövning i moské

Imâm Yahyâ bin Sharaf an-Nawawî (d. 677)

Sharh Sahîh Muslim (5/46)

569 – Hadjdjâdj bin Shâ´ir berättade för mig: ´Abdur-Razzâq berättade för oss: ath-Thawrî underrättade oss, från ´Alqamah bin Marthad, från Sulaymân bin Buraydah, från sin fader som sade:

En man efterlyste i moskén och sade: ”Vem har fått reda på en röd kamel?” Då sade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Må du inte finna. Moskéerna är bara byggda för deras ändamål.”

Denna hadith består av flera kuriosum. En av dem är att till efterlysning av bortkomna djur hör även handel, uthyrning och liknande avtal.

En annan är att det är föraktfullt att höja rösten i moskén. al-Qâdhî sade:

Mâlik och flera lärde föraktade rösthöjning i moskén, oavsett om den är relaterad till kunskap eller annat. Abû Hanîfah (rahimahullâh) och Muhammad bin Maslamah (Mâliks (rahimahullâh) följeslagare) tillät rösthöjning i moskén i samband med kunskap, tvist och annat behövligt.”

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Moskéerna är bara byggda för deras ändamål.”

Det vill säga för erinran av Allâh (ta´âlâ), bön, kunskap, nyttiga studier och dylikt. al-Qâdhî sade:

Det bevisar att yrkesutövning, däribland skrädderi, inte får utövas i moskén… Vissa lärde lät inte ens undervisning av barn i moskén… Vissa av våra lärare förmenade yrkesutövning som gagnar enstaka människor till skillnad från yrkesutövning som gagnar muslimernas religion och inte utsätter moskén för nedvärdering… Vissa har utropat meningsskiljaktighet kring undervisning av barn i moskéer.”