Reductio ad absurdum

Imâm Muhammad bin ´Alî ash-Shawkânî (d. 1250)

Fath-ul-Qadîr (2/37)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

 وَقَالَتِ الْيَهُودُ وَالنَّصَارَى نَحْنُ أَبْنَاء اللّهِ وَأَحِبَّاؤُهُ قُلْ فَلِمَ يُعَذِّبُكُم بِذُنُوبِكُم بَلْ أَنتُم بَشَرٌ مِّمَّنْ خَلَقَ يَغْفِرُ لِمَن يَشَاء وَيُعَذِّبُ مَن يَشَاء وَلِلّهِ مُلْكُ السَّمَاوَاتِ وَالأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا وَإِلَيْهِ الْمَصِيرُ

“Judarna säger liksom nasaréerna: ”Vi är Allâhs barn som Han älskar.” Säg: ”Varför straffar Han er då för era synder? Nej, ni är människor som Han har skapat. Han förlåter vem Han vill och Han straffar vem Han vill. Allâhs är herraväldet över himlarna och jorden och allt som finns däremellan och Han är målet för färden.”1

Judarna fastställde i förhållande till sig själva det de fastställde i förhållande till ´Uzayr när de sade:

عُزَيْرٌ ابْنُ اللّهِ

”´Uzayr är Allâhs son.”2

Nasaréerna fastställde i förhållande till sig själva det de fastställde i förhållande till Messias när de sade:

الْمَسِيحُ ابْنُ اللّهِ

”Messias är Allâhs son.”3

En annan teori är att den underförstådda betydelsen är att de säger att de följer Allâhs söner. Med hjälp av enkom osanna påståenden och falska förhoppningar, konstaterade de att de är Allâhs söner, varvid Allâh (tabârak wa ta´âlâ) befallde Sitt sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) att avvisa dem och säga:

فَلِمَ يُعَذِّبُكُم بِذُنُوبِكُم

”Varför straffar Han er då för era synder?”

Det vill säga om ni är det ni påstår er vara. Varför straffar Han er då för era synder med död, förvandling och inträde i Elden på Domedagen? Ni erkänner det själva när ni säger:

لَن تَمَسَّنَا النَّارُ إِلاَّ أَيَّاماً مَّعْدُودَةً

”Eldens straff skall inte drabba oss mer än ett begränsat antal dagar.”4

Barn är ju av samma art som fadern; det som är omöjligt för fadern är också omöjligt för barnet – men ni syndar. Inte heller straffar någon den man älskar – men ni straffas. Det betyder att ert påstående är osant. Denna sorts avvisning kallas för reductio ad absurdum5.

بَلْ أَنتُم بَشَرٌ مِّمَّنْ خَلَقَ

Nej, ni är människor som Han har skapat.”

Nej, ni är inte alls vad ni uppger er vara; ni tillhör den sorts skapelse som Allâh (ta´âlâ) kommer att ställa inför rätta för allt gott och ont som ni gör och avlöna er därefter.

15:18

29:30

39:30

42:80