Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) sade:

قَالَ يَا ابْنَ أُمَّ لَا تَأْخُذْ بِلِحْيَتِي وَلَا بِرَأْسِي إِنِّي خَشِيتُ أَن تَقُولَ فَرَّقْتَ بَيْنَ بَنِي إِسْرَائِيلَ وَلَمْ تَرْقُبْ قَوْلِي

”Han svarade: ”Son av min moder! Grip mig inte i skägget och inte heller i håret! [Mitt skäl att inte ingripa är att] jag var orolig att du skulle förebrå mig att ha vållat splittring bland Israels barn i strid med din föreskrift.”1

Denna vers tillsammans med versen i al-An´âm bevisar att det är obligatoriskt att låta skägget växa. Detta är alltså ett bevis i Qur’ânen för att skägget är obligatoriskt att spara. Den omnämnda versen i al-An´âm är Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَوَهَبْنَا لَهُ إِسْحَقَ وَيَعْقُوبَ كُلاًّ هَدَيْنَا وَنُوحًا هَدَيْنَا مِن قَبْلُ وَمِن ذُرِّيَّتِهِ دَاوُودَ وَسُلَيْمَانَ وَأَيُّوبَ وَيُوسُفَ وَمُوسَى وَهَارُونَ وَكَذَلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ

”Och Vi skänkte honom [avkomlingar], Ishâq och Ya´qûb, som Vi vägledde [liksom] Vi förut väglett Nûh. Och bland hans efterkommande var också Dâwûd och Sulaymân, Ayyûb och Yûsuf, Mûsâ och Hârûn – så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta.”2

Allâh (ta´âlâ) sade efter att Han hade nämnt de ädla och omnämnda profeterna:

أُوْلَئِكَ الَّذِينَ هَدَى اللّهُ فَبِهُدَاهُمُ اقْتَدِهْ

”Dem har Allâh väglett. Följ deras exempel!”3

Det hela bevisar att Hârûn var en av profeterna som vår profet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) beordrades att följa; det han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var beordrad är även vi beordrade.

Om du vet att Hârûn tillhörde profeterna som vår profet (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam) beordrades att följa, att ordern till honom är även en order till oss, att Hârûn hade skägg då han sade till sin broder:

لَا تَأْخُذْ بِلِحْيَتِي

”Grip mig inte i skägget…”

och att hans broder inte hade velat ta honom i skägget om han hade varit rakad, klargörs det att skägget är ett drag som den väldiga Qur’ânen har beordrat oss samt ett drag som de ädla sändebuden (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade.