Pyramidernas förvaltare

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (2/626-627)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) berättade att Yûsuf (´alayhis-salâm) sade:

اجْعَلْنِي عَلَى خَزَآئِنِ الأَرْضِ إِنِّي حَفِيظٌ عَلِيمٌ

Anförtro mig tillsynen över landets förrådshus; jag kommer att vara en god och kunnig förvaltare.”1

Han berömde sig själv, vilket är tillåtet om ens tillstånd är okänt och berömmet behövligt.

إِنِّي حَفِيظٌ

… jag kommer att vara en god…”

Det vill säga en pålitlig skattmästare.

عَلِيمٌ

… och kunnig förvaltare.”

Det vill säga en vetande och insiktsfull sådan som vet vad han ger sig in i. Shaybah bin Na´âmah sade:

Jag är pålitlig sett till den uppgift som du ger mig, kunnig sett till kunskapen om de torra åren.”

Rapporterad av Ibn Abî Hâtim.

Han bad om detta arbete eftersom han visste att han klarade av det och att det skulle gagna människorna. Att han bad just om att ta hand om landets förrådshus – det vill säga pyramiderna vari sädesslag förvarades – berodde på att han hade kunskap om de torra år som de gick till möte. Till följd därav skulle han förvalta sin uppgift på det säkraste, bästa och klokaste sättet. Som tecken på att han var önskad och ärad, fick han sin vilja igenom. Således sade Allâh (ta´âlâ):

وَكَذَلِكَ مَكَّنِّا لِيُوسُفَ فِي الأَرْضِ يَتَبَوَّأُ مِنْهَا حَيْثُ يَشَاء نُصِيبُ بِرَحْمَتِنَا مَن نَّشَاء وَلاَ نُضِيعُ أَجْرَ الْمُحْسِنِينَ

“På detta sätt gav Vi Yûsuf makt och myndighet. Han kunde röra sig fritt och slå sig ned var han behagade. Vi välsignar den Vi vill med Vår nåd och Vi låter inte dem som gör det goda och det rätta gå miste om sin lön.”2

112:55

212:56