Profetfruarnas kyskhet

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Taysîr-ul-Karîm, sid. 874

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

ضَرَبَ اللَّهُ مَثَلًا لِّلَّذِينَ كَفَرُوا اِمْرَأَةَ نُوحٍ وَاِمْرَأَةَ لُوطٍ كَانَتَا تَحْتَ عَبْدَيْنِ مِنْ عِبَادِنَا صَالِحَيْنِ فَخَانَتَاهُمَا فَلَمْ يُغْنِيَا عَنْهُمَا مِنَ اللَّهِ شَيْئًا وَقِيلَ ادْخُلَا النَّارَ مَعَ الدَّاخِلِينَ

Allâh har utpekat Nûhs hustru och Lûts hustru som varnande exempel för dem som hädar; deras män var två av Våra rättfärdiga slavar och de svek dem. Men de kunde inte skydda dem mot Allâh och det skall sägas: ”Gå in i Elden med de ingående!”1

De två rättfärdiga slavarna var Nûh och Lût (sallâ Allâhu ´alayhimâ wa sallam).

فَخَانَتَاهُمَا

… och de svek dem.”

Det vill säga ur ett religiöst perspektiv såtillvida att de hade en annan religion än deras män. Det är betydelsen av sveket i versen, inte otrohet. Ty ingen profets hustru har någonsin hamnat i otukt. Inte skulle Allâh låta Sin profets hustru vara en slampa.

فَلَمْ يُغْنِيَا عَنْهُمَا مِنَ اللَّهِ شَيْئًا

Men de kunde inte skydda dem mot Allâh…”

Nûh och Lût kunde inte skydda sina hustrur mot Allâh.

166:10