Profeternas månggifte

Allâh (´azza wa djall) sade:

مَّا كَانَ عَلَى النَّبِيِّ مِنْ حَرَجٍ فِيمَا فَرَضَ اللَّهُ لَهُ سُنَّةَ اللَّهِ فِي الَّذِينَ خَلَوْا مِن قَبْلُ وَكَانَ أَمْرُ اللَّهِ قَدَرًا مَّقْدُورًا الَّذِينَ يُبَلِّغُونَ رِسَالَاتِ اللَّهِ وَيَخْشَوْنَهُ وَلَا يَخْشَوْنَ أَحَدًا إِلَّا اللَّهَ

Ingen skuld vilar på profeten som här handlade så som Allâh bestämde åt honom. Så gick Allâh till väga mot föregångarna – ja, allas öden formas av Allâhs beslut – som förkunnade Allâhs budskap och som fruktade Honom och inte fruktade någon annan än Allâh.”1

Versen försvarar sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) mot förtalet av hans månggifte och bevisar att förtalet är irrelevant. Han (ta´âlâ) sade:

مَّا كَانَ عَلَى النَّبِيِّ مِنْ حَرَجٍ

Ingen skuld vilar på profeten…”

Det vill säga synd och illgärning.

فِيمَا فَرَضَ اللَّهُ لَهُ

… som här handlade så som Allâh bestämde åt honom.”

Det vill säga bestämt hans hustrur. Det är något Allâh har tillåtit för Sina tidigare profeter. Således sade Han:

سُنَّةَ اللَّهِ فِي الَّذِينَ خَلَوْا مِن قَبْلُ وَكَانَ أَمْرُ اللَّهِ قَدَرًا مَّقْدُورًا

Så gick Allâh till väga mot föregångarna – ja, allas öden formas av Allâhs beslut…”

Det var tvunget att ske. Därefter nämnde Han föregångarna som levde på det viset:

الَّذِينَ يُبَلِّغُونَ رِسَالَاتِ اللَّهِ وَيَخْشَوْنَهُ وَلَا يَخْشَوْنَ أَحَدًا إِلَّا اللَّهَ

… som förkunnade Allâhs budskap och som fruktade Honom och inte fruktade någon annan än Allâh.”

De läste upp Allâhs budskap, bevis och belägg för människorna och kallade dem till Allâh. Så om månggifte utövades av de felfria profeterna som genomförde sina uppgifter på bästa vis då de kallade skapelsen till Allâh och fruktade Honom allena, vilket fordrar att allt påbjudet utförs och allt förbjudet undviks, bevisar det att handlingen saknar brister till fullo.

133:38-39